Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 / 145 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Malmö barnbibliotek 10 år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Interiör.

Biblioteket använde från begynnelsen Dewey’s decimalsystem i ungefär samma
utsträckning som Stockholms barn- och ungdomsbibliotek och tillsammans med
Cutter-numrering. Hösten 1923 utbyttes decimalsystemet mot det nya svenska
klassifikationssystemet, också efter Stockholms-bibliotekets tidigare antagna plan
och Cutter-numren slopades helt och hållet. För att särskilja flera ex. av samma
bok användes numera accessionsnumren. Barnen ha lika lätt att fatta den nya
uppställningen som den gamla.

Utöver det dagliga arbetet har biblioteket även skickat ut vandringsbibliotek.
Sålunda är ett vandringsskåp på c:a 50 band deponerat å Malmö allmänna
sjukhus ortopediska avdelning för barn. Dessa böcker nå patienter, som i många fall
äro sängliggande flera månader, somliga t. o. m. år, och för vilka böcker utgöra
så gott som den enda förströelsen och glädjen. Ett liknande skåp har på försök
stationerats på folkbiblioteket i Limhamn, en förstad till Malmö. Många barn
från Limhamn ha tidigare lånat i barnbiblioteket, men på grund av de långa
avstånden resulterade det i försenad återlämning i mycket stor utsträckning, varför
de bereddes denna möjlighet till lån på platsen. Skollovskolonierna, som resa ut
under somrarna få hela bokpaket, som få behållas av lärarinnorna så länge
lantvistelsen varar.

På särskild inbjudan ha några avgångsklasser från folkskolorna och kommunala
mellanskolan avlagt besök i biblioteket under en förmiddagstimme och därvid fått
åhöra ett kort orienterande föredrag och övat sig i att använda kataloger och
uppslagsböcker. När man bära har en timme till sitt förfogande måste det göras
mycket summariskt, men intresset blir åtminstone väckt, och det är förhoppning
om att de sedan på egen hand utvidga den grundlagda kunskapen. En frivillig
fyra timmars kurs i bokkunskap gavs hösten 1924 efter mönster av de kurser för
skolbarn som givas av Kresbibliotekaren vid Kommunebiblioteket i Stefansgade 9,
Köpenhamn, Anne M. Jacobsen. I detta sammanhang kan det förtjäna att
omnämnas, att i Danmark skolfolket visat sig ha mycket stor förståelse för
betydelsen av ett självständigt tillägnande av kunskaper genom böcker. Sålunda sända
många Köpenhamnsskolor sina barn till Kommunebibliotekens läsrum fyra gånger
i terminen på de danska modersmålstimmarna. I den lilla staden Vejle tar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>