Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skol- och barnbibliotek
- Bibliotekssakkunnigas förslag angående läroverksbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEKSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG ANGÅENDE
LÄROVERKSBIBLIOTEKEN.
Tidigare har i Biblioteksbladet publicerats en redogörelse för Bibliotekssakkunnigas
förslag ang. landsbibliotek (årg. 1924 s. 41—42). Jämte detta förslag
innehåller de sakkunnigas betänkande en utredning med förslag om ett
kraftigare understödjande av läroverkens bibliotek.
Läroverksbiblioteken äro som bekant i regel uppdelade i 2 bibliotek: det
egentliga läroverksbiblioteket, som framför allt är avsett för lärarna, samt
lärjungebiblioteket.
I fråga om de egentliga läroverksbiblioteken konstatera de sakkunniga, att de
för bokinköp och inbindning tillgängliga medlen så gott som överallt, där ej
särskilda donationer finnas, äro absolut otillräckliga, vartill kommer, att de starkt
växla från år till år. Intet särskilt belopp finnes nämligen disponibelt för ändamålet,
utan bokanslaget utgår från den s. k. biblioteks- och materielkassan, ur vilken
även åtskilliga andra utlägg för skolan skola bestridas: så utgifter för
undervisningsmateriel, tryck, expedition m. m. Ej minst de ökade utgifterna för
naturvetenskaplig undervisningsmateriel under senare år i samband med uppsvinget i den
naturvetenskapliga undervisningen har gjort, att kassans medel endast i ganska
ringa utsträckning kunnat disponeras för biblioteksändamål.
De sakkunniga understryka starkt behovet av ett rikhaltigt läroverksbibliotek,
främst med hänsyn till läroverkens lärare, dels för undervisningsändamål, dels
även (och detta särskilt i städer, där ej större statsbibliotek finnes) för deras
fullföljande av egna vetenskapliga studier. Också för de äldre eleverna ha de egentliga
läroverksbiblioteken emellertid stor betydelse.
För att dessa bibliotek verkligen skola kunna fylla sina uppgifter, måste
bokanslagen bli fasta och böra betydligt ökas utöver de f. n. utgående beloppen.
Det föreslås därvid för de högre allmänna läroverken en uppdelning av biblioteken
efter storleken i 3 grupper med olika högt bokanslag. Bibliotek i högsta
gruppen, med mer än 600 elever, skulle erhålla ett bokanslag om 3,500 kr., i
andra gruppen, med 400—600 elever, 3,000 kr., i tredje gruppen, med under
400 elever, 2,500 kr. För realskolornas vidkommande föreslås ett bokanslag om
1,500 kr. för varje bibliotek. Dessa anslag skulle ej längre utgå ur biblioteks-
och materielkassan utan direkt av statsmedel. Inköp av ren undervisningslitteratur,
läseböcker, ordböcker i flera exemplar o. s. v. skulle däremot alltjämt betalas av
materielanslaget. Det anmärkes i förbigående, att möjligen en sänkning av nu
utgående lärjungeavgifter i läroverken skulle varå tänkbar.
Också arvoden till läroverkens bibliotekarier äro i regel betydligt för låga.
Lönebeloppen utgå ur ett särskilt av riksdagen anvisat anslag för sagda ändamål,
vartill emellertid i ett stort antal fall kommit tillägg av andra medel, framför allt,
efter särskilt beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, ur biblioteks- och
materielkassan.
Vid en reglering av lönebeloppen bör enligt de sakkunnigas mening hänsyn tagas
till den tid, som kan beräknas åtgå å ena sidan för utlåning och öppethållande
för låntagarna, å andra sidan för det inre arbetet (katalogisering o. s. v.).
Lönebeloppet bör därför sättas i relation ej blott till läroverkets storlek (med
elevantalet som mätare) utan även till bokbeståndets omfång. De sakkunniga föreslå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1925/0160.html