- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
158

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Amerikansk och en Dansk biblioteksskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Biblioteksskolor finna vi tidigast i Amerika. Den allmänna uppryckning av
folkbiblioteksväsendet, som där tog sin början under 1870-talet, medförde snart
kravet på särskild yrkesutbildning Initiativtagaren var densamme som på så många
andra områden under denna första nydaningstid, nämligen Melvil Dewey. Han
inrättade år 1887 vid Columbia university i New York en biblioteksskola (den
flyttades efter två år till huvudstaden i staten New York, Albany, dit den
fortfarande är förlagd), som alltsedan dess i många avseenden varit den ledande, och
därifrån den generation av bibliotekarier, som nu bär huvudansvaret inom
Amerikas biblioteksvärld, till största delen rekryterats. Emellertid har vid dess sida
under årens lopp vuxit upp ett stort antal andra skolor. För närvarande räknar man
18 stycken; och man ger då detta namn endast åt ett- och tvååriga
utbildningskurser. Dessutom bedrives givetvis undervisning på en mängd andra sätt under
anspråkslösare former: vid de större biblioteken, för fyllande av det egna behovet
av mera underordnad arbetskraft, vid seminarierna för lärarutbildning, i och för
skolbibliotekens behov, samt sommarkurser och annan kortare utbildning, beräknad
för personer som redan ägna sig åt biblioteksyrket men utan att äga de
nödvändiga bibliotekstekniska kunskaperna. Av skolorna äro en del knutna till
universitet med dessas bibliotek som huvudsakligt laboratorium, andra till något
statsbibliotek,[1] som t. ex. skolan i Albany (vilken på samma gång utgör en avdelning av
staten New Yorks universitet), andra slutligen till något större stadsbibliotek.

De största och nog också mest välordnade skolorna torde för närvarande,
utom Albany-skolan, där i förbigående sagt en mycket stor procent av de norska
bibliotekarierna fått och alltjämt få sin utbildning, varå den som är knuten till det
stora New York Public Library och den vid Pratt Institute i Brooklyn. Även flera
av de andra skolorna åtnjuta emellertid ett mycket gott anseende. Ett par av dem
ha specialiserat sig på vissa grenar av biblioteksarbete, så t. ex. skolorna i
Pittsburg och Cleveland på barnbiblioteksverksamhet.

New York-skolan är av jämförelsevis färskt datum. Den började sin
verksamhet först år 1911; dess grundande stod i samband med den vid denna tid
genomförda reorganisationen och centraliseringen av biblioteken i New York, och
den fick lokaler sig anvisade i den stora nybyggnad, med ett utmärkt läge i hörnet
av Femte avenyen och 42:a gatan, som skulle utgöra centrum för det nya
bibliotekssystemet. Man hade från början klart för sig, vilka utmärkta tillfällen
till förstklassig biblioteksutbildning som erbjöd sig i detta stora bibliotek och dess
många filialer, kompletterade med staden New Yorks specialbibliotek av olika
slag och övriga bildningsinstitutioner samt en storstads rika kulturella möjligheter
även i andra riktningar. Den icke heller i Amerika alltid lättlösta
penningfrågan ordnades genom anslag dels från Andrew Carnegie personligen dels från
Carnegie Corporation.

Skolans lokaler bestå av ett mycket stort klassrum med plats för pulpeter för
skolans båda klasser (inalles cirka 80 elever) samt arbetsplatser för lärarna; även
för en stor del av skolans bibliotek. Vidare har man en föreläsningssal (och
tillgång vid behov till ytterligare en) samt ett maskinskrivningsrum, där plats beretts
för resten av skolbiblioteket och övrig undervisningsmateriel.

Inträdesfordringarna till det första årets kurs, vilken jag här främst skall
behandla, äro följande: de sökande måste varå åtminstone 20 år; personer över
35 år avrådas som regel att slå in på biblioteksbanan. Vid god hälsa och frihet


[1] De olika staterna ha som regel i sin huvudstad ett bibliotek av en något lärdare typ
än de vanliga public libraries, på samma gång tjänande som överbyggnad på dessa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free