- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
160

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Amerikansk och en Dansk biblioteksskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfaringssättet då valet står mellan ett geografiskt och ett sakligt begrepp o. s. v.
Ämneskatalogiseringen ansågs nog — det var mitt intryck — av dem som
kommo nya till arbetet ganska förvirrande, och att hålla isär från varandra den
inställning, som behövdes för denna katalogisering, och den, sorn var nödvändig vid
klassificeringen, torde inte för alla ha fallit sig så lätt. Någon större skicklighet i
ämneskatalogisering är jag inte säker på att alla uppnått ens vid läsårets slut.
Till hjälp vid katalogiseringen hade man den stora av A. L. A. utgivna List of
subjectheadings for use in dictionary catalogs. Vid övningarna begagnade man sig,
i varje fall i början, för enkelhetens skull av listor med boktitlar, ej av böckerna
själva.

För klassificeringen äro reserverade c:a 50 timmar. Huvudvikten lägges vid det
i Amerika allmänt begagnade Deweyska decimalsystemet, men även Cutters (ej att
förblanda med hans namntabeller) och Library of Congress’ system genomgås.

En mycket avsevärd tid (i New York-skolan c:a 60 timmar) ägnas vid de
amerikanska biblioteksskolorna åt s. k. referensarbete, därvid man genomgår
viktigare uppslagsverk på engelska och en del huvudverk på de andra stora
kulturspråken. Man börjar med en del enklare typer, allmänna encyklopedier,
lexikon o. s. v., och går sedan över till mera speciella handböcker. Som lärobok
användes Kroeger, Guide to the study and use of reference books (numera i ny
upplaga av Mudge). Vid varje lektion utdelas listor med frågor, som man skall
besvara med ledning av den just genomgångna gruppen uppslagsböcker. Eleverna
ha därvid tillgång till bokbeståndet i bibliotekets stora läsesal.

Den bibliografiska litteraturen har ca 10 timmar på sin lott, därvid de viktigaste
nationella och ämnesbibliografierna genomgås.

Lektionerna i bokurval m. m. ta i allt c:a 70 timmar. Häri ingå föreläsningar
om de allmänna principerna och dessas speciella tillämpning på olika
ämnesgrupper med redogörelse för tillgängliga hjälpmedel på varje område, vidare om
skriftens och boktryckerikonstens historia, förlagshistoria, illustrationskonst o. s. v.
En historik ges av de mera kända amerikanska och engelska tidskrifterna och
tidningarna med diskussion av deras lämplighet för biblioteksändamål.
Barnlitteraturen ägnas särskild uppmäksamhet. Under de senare åren tycks man även låta
eleverna se något av den nyutkommande litteraturen, och besök göras hos de
stora bokhandlarna. Överhuvud taget får jag av de senaste årsredogörelserna det
intrycket, att man börjat lägga ökad vikt vid en grundlig bokkännedom.
Facklitteraturen behandlades nog på min tid en smula snävt, men jag finner nu lektioner
om »uppbyggandet, fack för fack, av en typisk boksamling för ett folkbibliotek». —
Någon grundligare tid ägnades under mitt år endast åt skönlitteraturen, som
behandlades i ett slags seminarier. Varje elev fick med några veckors mellanrum
läsning av några arbeten på sin lott. Jag kommer ännu ihåg min fasa, när jag
redan före skolans början uppvaktades med ett brev innehållande en uppmaning
att den och den dagen varå beredd att på tre minuter ge referat och analys av
två arbeten av en irländsk författare vid namn Sheehan. Icke blott skulle två för
mig helt okända tjocka engelska böcker läsas med snäll tågs fart, utan man skulle
även tycka något om dem och detta till på köpet på engelska, och inte mer än
tre minuter fick spektaklet ta. Jag hade endast vistats några dagar i Amerika,
när jag erhöll detta tjusande brev, och måste verkligen säga att jag längtade
tillbaka till Uppsalas fredliga seminarier och senfärdiga europeiska förhållanden
överhuvud. Emellertid visade sig det hela vid närmare påseende inte fullt så farligt
som det lät. Minuterna räknades inte så noga och anspråken voro inte stora.
Dessutom är det så väl ställt, att om man än har många nackdelar, när det gäller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free