- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
161

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Amerikansk och en Dansk biblioteksskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att uttrycka sig på ett främmande språk, så har man till gengäld den fördelen,
att i varje fall de mera välvilligt anlagda tro, att man skulle kunna säga riktigt
snillrika saker, om inte språket lade hinder i vägen. För mig voro dessa timmar
— i den mån jag själv slapp agera notabene — mycket givande, ty de gåvo mig
en god inblick i amerikanskt sätt att se på litterära företeelser. Mest slående var
den ytterst positiva hållningen inför böckerna; det var regel att böckerna prisades
i högstämda ordalag för sina enastående förtjänster. En finländare och jag
representerade den kritiska europeiska opinionen, men våra yttranden skuro också
igenom som visselpipor i den annars enhetligt lovprisande konserten. Till slut tror
jag nog, att vi lyckades smitta ner några av våra kamrater, som började att en
smula dämpa sitt panegyriska ordförråd, och jag vet, att flera av dem ansågo sig
ha häft nytta och nöje av denna konfrontation med europeisk kritisk syn, om nu
en sådan högtidlig benämning kan användas. Emellertid försökte de på sitt sätt
hämnas på oss. De utvalde sorgfälligt en del av världslitteraturens mästerverk för
vår räkning (Balzac minns jag kom på min lott) och njöto skadeglatt av att vi
fingo ge oss. — På detta sätt genomgicks en stor del av den moderna engelska och
amerikanska litteraturen och en mindre del utländsk, men vidare systematiskt var
det hela inte ordnat, och de små kåserier, med vilka ledarinnan brukade börja
varje seminarium, var icke någon ersättning för sammanhängande litteraturhistoriska
föreläsningar.

Av de olika ämnena återstå så huvudsakligen de som av brist på bättre
benämning betecknas med den gemensamma termen biblioteksadministration eller
-ekonomi (library administration, library economy). Härunder sammanföres vad
som återstår, sedan de ovan berörda ämnena tagit hand om sitt. Det blir t. ex.
bokbeställning, de olika utlåningssystemen och en del detaljer i utlåningstekniken,
statistik, blankettryck av olika slag och biblioteksmateriel överhuvud, räkenskaper,
lagstiftning, byggnader, bibliotekens publikationer, reklam, samarbete med andra
institutioner o. s. v. Arbetet i New York Public Library beskrives av olika medlemmar
av dess personal. Ett antal bibliotekarier på andra orter föreläsa likaledes om
sina bibliotek. — I allt anslås för detta c:a 120 timmar, häri inräknat tid för de
nedan nämnda besöken i bibliotek i New York och omnejd.

I bokbinderi ges en liten kurs, om den ej strukits på senare år, under vilken
man själv får utföra en del enklare arbeten. Vidare besökas bibliotekets
bokbinderi och tryckeri, och korrekturläsning inläres. Några timmar att inhämta de
vanligaste biblioteksuttrycken och facktermerna på franska och tyska kommer jag ihåg
från mitt år, men jag återfinner dem numera ej i redogörelserna.

Nämnas bör också en kurs, där man redogör för den amerikanska biblioteksrörelsen,
dess bärande principer, ledande män och kvinnor och dess organ av olika slag.

Sista terminen ägnas en timme i veckan åt s. k. current events. Man följer
med och diskuterar tillsammans, med ledning av tidningar och tidskrifter, aktuella
problem av olika slag inom politik och alla möjliga andra verksamhetsområden
på det sätt som bibliotekarierna måste tänkas göra det för att fylla sina uppgifter
antingen det gäller bokurval, referensarbete eller vägledning överhuvud taget av
publiken. Jag kommer ihåg, att de första timmarna det året jag var där ägnades åt
världskriget. En del av eleverna hade fått i uppdrag att representera var sin av de
krigförande makterna och framföra deras synpunkter, varjämte de närvarande
utlänningarna — utom jag en belgare, en finländare och en japan — på stående fot
avkrävdes en deklaration om våra respektive folks ställningstagande. Det hela gick
för övrigt för sig under mycket fredliga former, trots de redan på den tiden
i synnerhet i öststaterna mycket prononcerade ententesympatierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free