- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
163

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Amerikansk och en Dansk biblioteksskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i denna andra årskurs, som f. ö. i stor utsträckning har formen av praktisk
tjänstgöring inom den valda specialiteten.

Skulle jag våga något totalomdöme om skolans sätt att sköta sina uppgifter
— det är ett självklart faktum, att en utlänning alltid måste i viss mån sakna
kvalifikationer att bedöma ett lands institutioner — så kan det inte bli annat än.
gott. Lärarkrafterna voro trots de låga lönerna på något undantag när oklanderliga;
kurserna voro väl genomtänkta och det hela samorganiserat på ett lyckligt
sätt. Att det var trängsel på schemat, så att arbetet tidvis blev något väl forcerat,
är ett fel, som denna skola knappast är ensam om och som är svårt att lägga
den till last. Möjligt är att en del anmärkningar kunde göras på enstaka punkter,
men det gällde nog brister, för vilka en utlänning var mindre känslig. Så hörde
jag en del av mina kamrater klaga över att för liten tid ägnades åt den
ekonomiska sidan av saken, att man lämnade skolan praktiskt taget utan några begrepp
om vad som var möjligt att genomföra med olika grader av ekonomiska resurser.
Dessutom är det nog möjligt att särskilt en del av dem som kommo till skolan
med god teoretisk utbildning råkade i harnesk mot det myckna detaljarbetet av
i deras tycke underordnad betydelse. Dock tror jag, att deras missnöje
modererades under årets lopp, allteftersom de fingo större erfarenhet av biblioteksarbetets
speciella karakteristika och därmed insikt om den stora roli som detaljen — man
må sedan om man så vill från vissa synpunkter beklaga det — måste spela även
i arbetets mest kvalificerade faser, om ej hela maskineriet skall gnissla.

Det kan kanske i detta sammanhang nämnas, att de amerikanska biblioteksskolorna
under de två sista åren varit föremål för ett ytterst livaktigt meningsutbyte.
Den ursprunglinga anledningen tycks ha varit en år 1923 publicerad rapport
av Dr. C. C. Williamson, en tid chef för avdelningen för ekonomi och sociologi
vid New York Public Library, nu chef för Rockefeller-institutets upplysningsavdelning.
Hans utredning, som tillkommit på initiativ av Carnegie Corporation (som
bekant förvaltare av de stora fonder Carnegie stiftat bland annat för biblioteksändamål)
har formen av ett skarpt angrepp på den hittillsvarande biblioteksutbildningen.
Tonen är för amerikanska förhållanden något aggressiv; den kritiska ton, vilken här i
Europa är dagligt bröd, är ju i Amerika någonting mera okänt, stridande mot
folklynnets positiva och optimistiska karaktär. Man måste nog också säga, att
författaren på flera punkter skjutit över målet. Man får av hans framställning icke ett
starkare intryck av att föremålet för hans kritik dock är de väl i alla fall bäst utrustade
institutionerna av sitt slag i världen, än man av en uppretad svensks ordflöde efter tjugo
sekunders väntan i telefon på svar från stationen får fullt klart för sig, att man trots allt
befinner sig i telefonens föregångsland. Williamsons huvudanmärkning mot skolorna
är att de, tillkomna på en tid då utbildandet av goda tekniska metoder för de
uppväxande folkbiblioteken var en huvudomsorg, slentrianmässigt fortsatt att låta
uppövandet av färdigheter i det mera rutinmässiga detaljarbetet spela en
huvudroll i undervisningen, även sedan en utbildning av högre kvalitet varit
högeligen av behovet påkallad. Han anser, att den utbildning, som hittills bjudits,
ej förmått locka college-graduerade män och kvinnor av de bästa kategorierna.
Han förordar, att en skarp skillnad måtte göras mellan å ena sidan den utbildning,
som är erforderlig för den rent tekniska apparaten inom ett bibliotek, å andra
sidan den som syftar till det bibliotekariska arbetet i högre mening. Vid den
lägre utbildningen, som han anser med fördel kunna ombesörjas av biblioteken
själva, i varje fall de bättre utrustade av dem, skulle fordran på teoretisk
underbyggnad kunna inskränkas ungefär till vad som här kanske skulle motsvara
realskolexamen. Till den högre undervisningen anser han, att man strängt bör uppehålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free