- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
164

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Amerikansk och en Dansk biblioteksskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fordran på god college-utbildning (minst fyraårig), och enligt hans mening böra
dessa högre skolor anknytas till universiteten i stället för som nu ofta är fallet
till något större offentligt bibliotek, Han anser vidare, att tiden är kommen för
en mycket längre gående specialutbildning än för närvarande. Han förklarar den
tiden längesedan förbi, då man i varje fall för de ledande posterna kunde nöja
sig blott med bibliotekarisk allmänbildning, vilken man sökt avväga så, att den
någorlunda kunde passa för arbete i vilket som helst bibliotek. Visserligen ha
redan några av skolorna en andra årskurs med ansats till specialisering, men
författaren anser, att man måste gå längre på den inslagna vägen. Det skulle
givetvis varå ekonomiskt ogörligt för alla skolor att erbjuda ett andra år med
specialisering i alla möjliga olika fack, men författaren tänker sig, att varje skola kunde
begränsa sig till en eller ett par specialiteter och för utbildning i dessa stå öppna
även för elever från de övriga skolornas ettåriga kurs. För tillträde till dessa
specialkurser skulle fordras minst ett års praktik efter genomgående av det första
årets kurs.

Författaren går in på många andra intressanta problem, som sammanhänga
med biblioteksutbildningens ordnande: han diskuterar sålunda frågan om det
praktiska arbetets plats och uppgift i undervisningen, behovet av läroböcker m. m.
och går till slut också in på möjligheterna att skaffa någon utbildning åt dem,
som icke kunna tänkas besöka biblioteksskolor. Han förordar därvid varmt
korrespondensundervisning (nog redan på sina håll praktiserad), som han anser lämpa
sig ypperligt i detta fall. Här skulle det emellertid föra för långt att gå ytterligare
i detalj. Ej heller är här platsen att mera grundligt diskutera möjligheterna för
genomförandet av författarens program, särskilt i vad det avser den svåra frågan
om en klyvning av biblioteksutbildningen i två strängt skilda hälfter. Det kan
bära varå skäl att konstatera, att även om de mindre förhållandena här i många
fall förenkla problemen de dock i stort sett äro desamma, som vi själva ha att möta.

Till slut tänkte jag i korthet redogöra för arbetet i en annan biblioteksskola,
där jag någon tid följt arbetet, nämligen den danska biblioteksskolan i Köpenhamn.
Som är att vänta har man i fråga om biblioteksutbildning, liksom
folkbiblioteksrörelsen i det hela, i Danmark hunnit framom oss. Redan så tidigt som 1918
gav den dåvarande högsta ledningen för folkbiblioteken en längre kurs för blivande
bibliotekarier. Bibliotekslagen av 1920 stadgar, att den genom lagen upprättade
institutionen Statens bibliotekstilsyn under ledning av sin chef, biblioteksdirektören,
skall handha utbildningen av bibliotekarier och assistenter för folkbiblioteken. Den
första kursen efter lagens ikraftträdande hölls vintern 1920/21, den andra
1922/23, och senaste vinter, 1924/25, gavs en tredje kurs. Man kan alltså
säga, att man i Danmark har en fast biblioteksskola. Då denna skola arbetar
under förhållanden, som i allt väsentligt äro desamma som för den blivande
svenska skolan, ha erfarenheterna därifrån ett särskilt intresse för oss.

Den danska skolan måste utbilda personer både för assistentbefattningarna
vid biblioteken och för de något högre posterna, en svårighet av precis samma
art som mött de amerikanska skolorna. 1920/21 höll man en för alla gemensam
kurs på fem månader, men redan nästa gång försökte man sig fram på en
annan väg. Man uppdelade undervisningen i två hälfter, så att man under de tre
första månaderna särskilt tog sikte på utbildningen av assistenter och sedan gav
tillträde till ytterligare två månaders kurs endast åt dem, som ansågos lämpade
för mera ledande ställningar. Erfarenheterna av denna uppdelning ha varit goda,
och man kommer att fortsätta på samma väg.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free