- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
167

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - B. Skrifter av allmänt och blandat innehåll - C. Religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LITTERATUR.

B. Skrifter av allmänt och blandat innehåll.


Lidforss, Bengt. Socialistisk journalistik ur Bengt Lidforss’ efterlämnade
skrifter. D. 2, 3. Framt. 1923. Bb.         3:—, 4:—.

2. Dagsbilder. — 3. Från universitetslivet och lärdomsstaden.

Tidningsuppsatser, samlade och utgivna efter förfrs död. Del 2 innehåller huvudsakligen
sociala men också politiska och religiösa uppsatser, ofta med polemisk prägel. Del 3
innehåller ting, som röra Lund och Lunds universitet, skrivna under en lång följd av år. L:s
ofantliga kunskaper och glänsande framställningssätt äro ju kända av alla. I del 3 spelar ofta hans
härliga humor och ger ökad glans och flykt åt polemiken.         Rg.

C. Religion.


Briem, Efraim. Den moderna pingströrelsen. Diak. 1924. 349 s. Ck         6:75, inb. 8:—.

Linderholm, Emanuel. Pingströrelsen, dess förutsättningar och uppkomst.
Extas, under och apokalyptik i bibel och nytida folkreligiositet. A. B. 1924.
315 s. Ck.         7:50.

Två utförliga framställningar av den s. k. pingströrelsen, en form av kristen väckelsefromhet,
som på sista tiden låtit mycket tala om sig. Då man på många håll gjort sig ganska
fantastiska föreställningar om denna rörelse, i det man hållit sig till diverse tidningsnotiser eller
hörsägner, vilka båda källor, som bekant, ej äro några synnerliga sanningskällor av rang, hava
de båda törfattarna gjort den läsande allmänheten en verklig tjänst med sina arbeten.

Bägge arbetena äro mycket brett lagda. Prof. Linderholm går grundligast till väga, i det
att han, efter en allmän inledning om extasen, tager sin utgångspunkt i förhållandena inom
Israel på 1000-talet f. Kr. På 80 sidor lämnar förf. en rätt ingående redogörelse för
pingströrelsens »bibliska förutsättningar, i historisk belysning». Efter ett ytterligare 100-tal sidor,
som behandla »pingströrelsens förutsättningar i protestantisk religiositet» — bl. a. mormonism,
adventism, russelianism, Christian science — äro vi (sid. 209) framme vid »de närmaste
förberedelserna i helgelssrörelsen och Wales-väckelsen». Boken slutar med norrmannen T. B.
Barratts andedop i Amerika. Hur denne man, såsom den nya väckelsens främste apostel,
omplanterar pingströrelsen till Europa, och hur denna får sin största utbredning i Norden, skall
skildras i en kommande del.

Doc. Briems arbete, som utkom kort tid efter det att Linderholms blivit publicerat, lägger
vid den historiska överblicken huvudvikten på rörelsens utbredning i Europa, och särskilt i
Sverige. Förf. ger därefter en exposé av pingstsamfundets organisation, kult och
lärouppfattning. Största allmänna intresset tilldrar sig nog den tredje huvudavdelningen, som behandlar
de övernaturliga nådegåvorna i psykologisk belysning. Här får man, i utdrag av ögon- och
öronvittnens uttalanden, konkreta upplysningar om hur det egentligen går till vid det
mångomtalade tungomålstalandet, och därjämte ett försök till psykologisk analys av detta påfallande
fenomen. Också profetian och helbrägdagörelsen bliva på likartat sätt behandlade.

De båda böckerna äro till sin allmänna inriktning ganska olikartade. Linderholms arbete
torde utmärkas av den större klarheten och skärpan och intresset för principiella linjer, på
samma gång som av en påtaglig önskan att mäta och kritisera den föreliggande fromhetsriktningen
— likasom alla andra tidigare fromhetstyper — efter den teologiska skolas krav, vilken
förf. själv sluter sig till. — Briems framställning synes ha sitt företräde i den större åskådligheten
och levande detaljrikedomen, samt i det mer vidhjärtade och immanenta sättet att bedöma den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free