- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tionde årgången. 1925 /
169

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rodhe, Edv[ard]. Vår svenska högmässa. Sv. k. st. 1924. 55 s.
(Religionsvetensk. skr. 10.) Cha.         1:25.

Förf. till det grundliga och omfattande, historiskt orienterande arbetet »Svenskt gudstjänstliv»
(Bibl.-bl. 1924, s. 17) ger i föreliggande lilla skrift en karakteristik av den svenska högmässans
egenart och inre väsen. Han hänför vår högmässa till vad han kallar den auditiva gudstjänsttypen,
d. v. s. den som framför allt vädjar till örat, detta till skillnad från den visuella, den som
lägger huvudvikten vid det för ögat förnimbara. En bekant representant för denna senare typ är
den romersk-katolska mässan. R. påvisar hur gudstjänsttypen hänger nära samman med arten
av trosåskådning och gemenskapsuppfattning. Tänkvärda ord har han att säga om förhållandet
mellan altare och predikstol, om kyrkoår och kyrkobön.         E. E—m.

Runestam, Arvid. Kristendomen och den materiella nutidskulturen. Sv. k.
st. 1924. 147 s. Ca.         3:25.

En samling djupgående analyser av den kristna religionens ställning till nutida
kulturproblem. Vad boken innehåller framgår tillräckligt av de olika uppsatsernas rubriker: Det
kapitalistiska tidevarvets människa, Kristendomen och den materiella nutidskulturen, Den enskilde
och gemenskapen i katolsk och evangelisk kristendom, Nietzsches övermänniska och Luthers
fria kristna människa, Vad tro vi egentligen om Gud? Vad har kristendomen att säga i
nutidens sociala och ekonomiska problem?         E. E—m.

Stave, Erik. Israel och folken. Missionstanken i Gamla testamentet. Diak.
1924. 170 s. Cca.         3:—.

»Missionstanken i sin renhet, eller i den form som kan bliva ett föredöme för oss kristna,
är en sen tanke i Israels utveckling, och dess framträdande går icke i en rät, alltjämt
uppåtstigande linje, utan bliver under vissa tider hämmad av andra tankar, som tvinga folket att
isolera sig och varå på sin väkt mot andra för att icke förlora sitt andliga goda.» Dessa satser
ur inledningen (sid. 7) innehålla själva programmet för domprosten Staves bok. Vid den
förfarne forskarens hand få vi vandra igenom hela den gammaltestamentliga litteratursamlingen.
Vi få bevittna hur individualismen, och med den universalismen så småningom bryta sig
igenom i Israels religion, men ock hur dessa höga tankar åter kunna skymmas undan.         E. E—m.

Södergren, Viktor. Henric Schartau och västsvenskt kyrkoliv. Ett försök
till historisk och kyrkogeografisk konturteckning av den schartauanska
kristendomstypen. Lb. 1925. 256 s. Ill., portr., litt. Cjcb.         4:75.

Boken sönderfaller i två huvudavdelningar. Den förra och omfångsrikare ger en teckning
i stora drag av Henric Schartau och hans omgivning, samt en analys av det väsentliga och
utmärkande i hans teologiska och kyrkliga ståndpunkt. Om än förf. — såsom han själv
uttryckligen framhåller — därvid arbetar mtd material hämtat från föregående levnadsteckningar, så
saknas dock ingalunda vare sig skarpa egna iakttagelser eller originella grepp.

Tyngdpunkten i arbetet ligger emellertid i den senare huvuddelen: »Västsvenskt kyrkoliv».
Förf. beskriver här, med många konkreta drag, hur den av Schartau bestämda
kristendomstypen, under starkt motstånd från den högre kyrkoledningens sida, brot sig fram till den andliga
maktställning den fortfarande innehar på Västkusten. Han framhåller med rätta den inre
släktskapen mellan landskapet å ena sidan — särskilt Bohuslän — och å andra sidan kynnet i
denna kristendomsförkunnelse. Om stor sakkunskap och skarp blick vittnar framställningen av
schartauanismens klassiska utgestaltning, dess inre art och livstyp. Teckningen är gjord inifrån,
av en som tydligen själv fått det bästa i sitt liv från schartauansk kyrkofromhet. Det är
därför mycket förklarligt om förf., trots en påtaglig strävan efter full objektivitet, i någon mån
idealiserat den rörelse han skildrar.         E. E—m.

Wetter, Gillis P:son. Johannes’ uppenbarelse. Några religionshistoriska
studier till förståelsen av den sista skriften i det nya testamentet. H. G. 1924.
136 s. Ill. Ccb.         4:50.

Uppenbarelseboken i vårt Nya testamente har på sistone tilldragit sig en förnyad uppmärksamhet
inom forskningen. Prof. W. framlägger här några religionshistoriska studier över


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:13 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1925/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free