Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotekspropaganda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I fråga om »extension activities» kan författaren icke nog pointera, att det först och främst
gäller att klart framställa målet och därefter välja medlen. Det är så t. ex. icke nog att vilja
skaffa fler låntagare i allmänhet, utan frågan är, vilken sorts människor biblioteket i varje
särskilt fall närmast vill sikta åt, och så rätta medlen därefter. Den allmänna propagandan utan
speciellt syfte når aldrig så långt som den, som är inriktad på ett klart begränsat mål.
Biblioteket har här mycket att lära från affärslivet, vilket engelsmannen ej underlåter att framhålla.
I Sverige vågar väl detta på sina håll ej öppet erkännas.
Till »extension activities» räknas såväl föreläsningar och utställningar som arbetet bland
barnen. Denna mångsidiga verksamhet bidrar icke bära till att skaffa större publik, utan
uppdagar också för äldre låntagare nya sidor hos biblioteket och hjälper dem att komma till rätta
med litteraturen inom respektive ämnen. I fråga om arbetet bland barnen söker författaren ej
konkurrera med tidigare handböcker i ämnet, utan nöjer sig med att giva en del praktiska
vinkar. Och frågan om yrkesval och yrkesutbildning glömmes ej bort. Vad utställningar
beträffar ger författaren många goda uppslag, vilka även de minsta bibliotek kunna ha nytta av.
Den stora publiken har tyvärr icke mycket intresse för bibliografiska utställningar, vilket knappast
kan förvåna, ehuru tidigare denna sorts expositioner ansågos vara det enda värdiga ett bibliotek.
Detta är en numera åtminstone i engelska folkbibliotek helt övergiven ståndpunkt. En
utställning till sommaren av all sorts resebroschyrer, turisthandböcker och topografiska verk drar då
betydligt mer. Men detta är alltför känt och blott ett ämne bland många andra.
Särskilt givande är kanske kapitel 2, som handlar om »improving the library service».
Mycket känner man igen från olika artiklar i den anglosaxiska fackpressen, men spridda och
svåråtkomliga som dessa äro, är det en stor fördel, att här få materialet samlat och siktat genom
rent engelsk erfarenhet. Intet bibliotek är så fullkomligt, att det inte har något att taga vara
på här, men intet är heller så utan alla resurser, att det icke med fördel kan omsätta några av
de framlagda försöken, antingen det gäller att komma i kontakt med den publik, som av
sjukdom eller arbete är hindrad att personligen infinna sig på biblioteket eller det gäller bästa sättet
att giva omväxling och nyhetens behag åt värdefulla, men av någon orsak mindre efterfrågade
böcker. Ty sådana finnas på alla bibliotek. Och frågan är ständigt aktuell i betraktande av,
hur ivrigt efterfrågad just den nyutkomna litteraturen är enbart på grund av sin nyhet med
åsidosättande av den äldre. Men även om bibliotekarien får trösta sig med, att denna tendens
hos mänskligheten icke gäller enbart böcker, har han kanske mer än andra anledning att söka
botemedel härför.
Författarens ingående skildring av samarbete med olika föreningar berör visserligen specifikt
engelska förhållanden, men kan dock giva många goda uppslag också åt svenska läsare. Till
slut behandlas de mångfaldiga sätt, på vilka biblioteket kan sprida sitt nyhetsmaterial genom
pressen, med fullt klarläggande av vilken sorts publik, som nås i det ena eller andra fallet
genom tidningar och tidskrifter. Ger biblioteket ut egna publikationer, kunna dessa mycket
väl betalas genom annonser, enligt författarens åsikt.
En sammanfattning av bokens innehåll ger vid handen, att det icke är nog, att bibliotekarien
äger en vidsträckt bokkännedom, utan han måste framför allt nedlägga ett intresserat och
systematiskt studium av det samhälle, vilket biblioteket tjänar, för att utbytet skall bliva det största
möjliga.
Illustrationerna ge mer eller mindre goda prov på propagandatryck såsom bokmärken, omslag
och affischer. Inför en biblioteksinteriör med palmer och aspedistrar ställer man sig mer
tveksam. Elisabeth Berggren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
