Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En förnämlig festskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I en översiktlig avhandling om Den svenska adeln vid Uppsala universitet låter
Herbert Lundh oss följa utvecklingen av de adliga exercitierna d. v. s. undervisningen
i moderna språk och övningarna i kroppsliga idrotter, ridning, fäktning och
dans, under 1600- och 1700-talen. Språkmästarebefattningarna, som ursprungligen
behövdes för att de adliga ynglingarna skulle få den praktiska övning i
främmande tungomål, vilken krävdes av vår under stormaktstiden allt betydelsefullare
diplomati, ha ombildats i vetenskaplig riktning till professurer. Idrotterna
syfta inte längre till höviskt uppträdande eller krigiska färdigheter; ridningens
betydelse har minskats, dansmästaren alldeles försvunnit, och i stället har
gymnastiken kommit som ett för alla studerande utan hänsyn till stånd önskvärt
kroppsutbildande supplement till den intellektuella odlingen.
Innan pennan för alltid föll ur överbibliotekarien Hulths hand, fick han ännu
ge ett sista bidrag till historien om Linnés fortlevande betydelse för Uppsala i sin
uppsats om Det första naturvetenskapliga studentsällskapet i Uppsala och dess
arkiv. Sällskapet verkade under olika namn, Societas pro historia naturali,
Zoophy-tolithiska sällskapet och Linnéska institutet, från år 1800 och till 1811, då det
utan formlig begravning synes ha avlidit. Dess arkiv har förvärvats av
universitetsbiblioteket på de stora Hammerska bokauktionerna.
En detaljerad bild av hur universitetsförhållandena för närmare hundra år sedan
tedde sig för en med svenska förhållanden väl förtrogen utlänning ger A. Hj.
Uggla i sin uppsats om Jakov Karlovič Grots förbindelser med Uppsala
universitet, däri särskilt redogöres för Grots iakttagelser vid hans Uppsalabesök år 1847.
I mycket blir det naturligtvis, ehuru intressant nog, en yttre bild ur vår
lärdomshistoria. Mera på djupet går bibliotekarien Heyman i ett annat kapitel därur, då
han i Samuel Klingenstierna och Fredrik Mallet redogör för de öden vår förste
verkligt betydande matematikers till största delen endast i handskrift nedlagda
vetenskapliga kvarlåtenskap haft under tidernas lopp, till dess den år 1817 inlöstes
av Vetenskapssocieteten. En annan uppsaliensisk storman ägnar Erland Hjärne
sin undersökning om Erik Benzelius d. y. och hans sagesman, vilken på samma
gång är en lärd och skarpsinnig källanalys av de senast genom bibliotekarien
Hjalmar Lundgren år 1914 utgivna Anecdota Benzeliana. Förf. kommer däri till
det resultatet, att dessa böra anses ha åtskilligt större värde än den moderna
kritiken i allmänhet varit böjd att tillerkänna dem.
En för det litterärhistoriska studiet värdefull notis lämnar J. L:son Samzelius
i Den moderna vitterhetens introduktion i Uppsala universitetsbibliotek. Det är
fråga om ett större inköp av utländsk vitterhet, som den märklige J. F. Neikter
vid mitten av 1780-talet, kort efter sin utnämning till universitetsbibliotekarie
ombesörjde.
De närmare omständigheterna vid ett ännu mera betydande förvärv till
biblioteket belyser A. Grape ingående i Magnus Gabriel de la Gardie, Isaac Vossius
och Codex Argenteus. Hur Vossius förvärvat handskriften från drottning Kristina
och sedan åter avyttrat den till de la Gardie, klarlägges fullständigt och Vossius
rentvås från den ännu stundom uppdykande beskyllningen, att han därvid ej
handlat fullt renhårigt.
Bibliografiska bidrag till festskriften ha lämnats av E. Colliander, som
förtecknar i universitetsbiblioteket befintliga nederländska tryck från tiden 1500 till 1550,
av N. E. Taube, som kan redovisa icke mindre än 155 Gunnar Wennerbergsporträtt
i Uppsala universitetsbibliotek och andra samlingar, och av N. Moosberg,
som i en resonerande översikt karakteriserar Finskspråkiga tidningar i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
