Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En förnämlig festskrift
- Signaturen Betty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett nytt kapitel av sina banbrytande forskningar över vår äldre bibliotekshistoria
har slutligen O. Walde givit i sin undersökning om Rosenhanarne som
boksamlare, i vilken han framlägger en del av de resultat han nått vid
genomgåendet av det med Skytteanska stiftelsen förenade, sedan år 1925 i Uppsala
universitetsbibliotek deponerade Gyllenhielmska biblioteket.
Bert Möller.
SIGNATUREN BETTY.
Av doktor Emanuel Bergman.
Dessa rader avse ej att ge en uttömmande redogörelse för de författarinnor,
som skrivit under signaturen Betty. Det är blott två av dessa, som här få ett
omnämnande, och orsaken därtill är den, att signaturen givit anledning till
förväxling inom den bibliografiska litteraturen.
Den äldre av de båda författarinnorna med signaturen Betty är C. Elisabeth
(Betty) Chytraeus. Hon föddes enligt Hj. Linnström 1832 i Småland. Tyvärr
saknar jag vidare uppgifter om henne. Den andra är Birgitta (Betty) Katarina
Janson, född 2 sept. 1836 i Edsleskog, Dalsland, och död i sitt hem i Åmål
den 19 juli 1927. Hon var dotter till den bekante dalslänningen, talmannen i
bondeståndet Hans Jansson och har utövat ett omfattande författarskap, som fått
sin prägel av hennes frireligiösa läggning.
Hj. Linnström upptar i sitt boklexikon följande arbeten av C. Elisabeth
Chytraeus: 1) En qvinnohatare, Karlskrona 1860, 2) Grossörens döttrar,
Karlskrona 1860, 3) Försoningen på Sunnanö, Gävle 1862, 4) Vinterblomman, Gävle
1862. Efter Linnström upptas dessa 4 arbeten av Sigrid Leijonhufvud och
Sigrid Brithelli i »Kvinnan inom Svenska litteraturen intill 1893» (Sthlm 1893), och
därtill fogas av dem följande 4 arbeten: 5) Doktor Kyller, Sthlm och Gävle 1866,
6) En bondplågare, Sthlm 1867, 7) Trenne tärnor, Karlskrona 1867, och 8)
Kusin Calles äfventyr vid landtbruksmötet, utg. 1868. Det upplyses vidare, att
hon lämnat bidrag i Freja 1869, Hertha 1862, 63, Illustrerade almanachan 1868
och i Sv. familj-journalen 1866—69. Alla dessa alster ha signaturen Betty
utom n:r 6, som signerats Petter Jönsson. Så långt äro uppgifterna om Betty
utan tvivel riktiga, men så uppträder Betty Janson på skådeplatsen. Hennes
namn är ej upptaget i »Kvinnan inom svenska litteraturen intill 1893». Under
den tiden hade Betty Janson blott skrivit en bok, nämligen »Hemmets solsken»,
som utkom på C. A. V. Lundholms förlag, Stockholm, 1884, under signaturen
Betty. Detta arbete upptas i såväl den nämnda bibliografin som i Svensk
bokkatalog och i Bygdéns anonymlexikon såsom författad av Betty Chytraeus. På
samma sätt upptas Betty Jansons 4 följande arbeten både av Bygdén och i Sv.
bokkatalog såsom tillhöriga Betty Chytraeus. Dessa äro: 2) Elnas skatt, Ekmans
förlag, Sthlm, 1898, 3) Rök-Lenas stuga, Sthlm 1899, 4) Huru Nils blef
missionär, Sthlm 1900, och 5) Guldgrufvan, Sthlm 1900. Sedan fortsätter Svensk
bokkatalog med att tillskriva Betty Jansons under sign. Betty utgivna arbeten
ovannämnda Betty Chytraeus. De flesta av dessa arbeten ha utkommit på Lindblads
förlag. Ännu 1924 uppger Årskatalog f. Sv. bokhandeln, att Betty Jansons då
utkomna arbete »I skymundan» författats av Betty Chytraeus, som väl vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0139.html
