Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair Lewis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en expedition till Västindien för pestens bekämpande ha förlorat sin första hustru
gift sig med en millionärsänka, vinner han en sådan sällskaplig position att han
knappt får tid att tänka på sina vetenskapliga uppgifter. Då bryter han resolut
med allt som fjättrar honom och ger sig ut i sällskap med en likasinnad kamrat
för att följa sin hänsynslösa sanningslidelse och dyrka vetenskapen med
fanatisk likgiltighet för alla världsliga biavsikter.
Redan genom sina familjerelationer har Lewis förtrogen kännedom om
läkareförhållanden. För denna roman har han med vanlig energi och samvetsgrannhet
samlat material, bl. a. associerat sig med en bakteriolog de Kruif (känd
genom sitt även till sv. övers. arbete Mikrobjägare) och gjort en resa till
Västindien för att få riktig lokalfärg till målningen av pestepidemien. Det kanske
någon gång kan bli litet mycket vetenskaplig terminologi för den enkle
lekmannen. Men läsaren fängslas av det rika galleri läkareindividualiteter förf.
tecknar, Winnemac fakultetens dekanus professor Silva, yrkesskicklig och
människovänlig, doktor Hesselink, en enkel landsbygdsläkare som i farmardistriktens små
och tarvliga förhållanden outtröttligt sköter sin syssla, Angus Duer, den
skicklige kirurgen med vaken blick för alla tekniska förbättringar och kallt
opersonlig mot patienterna, den storindustrielle läkemedelsfabrikanten Hunziker och
den reklamtrumpetande hygienikern Pickerbaugh jämte några andra. De äro
inte alls eller endast helt lätt karrikerade, dugliga och ofta sympatiska, men de
snärjas av allehanda hänsyn, ekonomiska och sociala beräkningar, vetenskapliga
dogmer och fruktan för konflikter med mäktiga intressen. Mot dem ställer Lewis
sitt ideal och sin hjälte den i Max Gottliebs hårda och hänsynslösa skola
fostrade Arrowsmith, en mycket mänsklig hjälte, som ideligen faller, men som
ständigt reser sig igen starkare och mera härdad, fylld av en allt mäktigare
sanningslidelse.
Lewis har i en självbiografisk skiss antytt att den dominerande egenskapen
hos honom är ett hänsynslöst hat till allt hyckleri, till »politiker, som ljuga och
skrävla och stjäla under betäckning av billig och innehållslös vältalighet, och
läkare, som fullkomligt i onödan och med stort ekonomiskt utbyte övertyga sina
patienter att de äro sjuka; köpmän, som prångla ut mindervärdiga varor, och
fabriksägare, som uppträda som filantroper, allt medan de underbetala sina
arbetare; professorer, som under krigstider söka bevisa, att fienderna över lag
äro djävlar, och författare, som äro rädda för att säga vad de anse vara
sanningen». Detta hat har i Elmer Gantry (1927, sv. övers. 1928) kommit till ett
nästan explosionsartat utbrott. Aldrig förr har Lewis hos någon av sina
personer hopat så uteslutande dåliga egenskaper som hos denne predikant utan
religiositet, denne handelsresande i trosläror som, då han blir omöjlig i ett
kyrkosamfund, ogenerat byter ut det mot ett annat, denne präst som dricker,
slåss och förför flickor, som fegt smiter undan från allt ansvar för sina
gärningar och som hänsynslöst förföljer lasten — då den är för svag att försvara sig.
Till varje enskilt drag, hur otroligt det än låter, torde dock kunna uppletas en
motsvarighet i verkligheten och en Bill Sunday’s eller en Aimée Mc Pherson’s
faktiska bedrifter låta lika otroliga. Detta kompakta hopande av dålighet och
uselhet minskar den konstnärliga verkan. Författaren synes ha förtagit sig på
försöket att karikera en verklighet som redan i sig själv är en jättekarikatyr.
Under år 1928 har Lewis offentliggjort ännu en roman, The man who knew
Coolidge, (Han som kände Coolidge) och i en huvudstadstidning har synts en
serie resebrev av honom, Mr. Babbitt i England.
Det kan se ut som om Lewis’ författarskap skulle tendera mot en allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
