- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjortonde årgången. 1929 /
26

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huvudpersonen i denna berättelse är en egendomlig individ, benämnd Skogsmannen, som
bor i ödemarken och lever av jakt och djurfångst. Han uppträder som ledare i kampen vid
finsk-karelska gränsen mot de tygellösa skaror av rödgardister och rysslappar, som efter 1918 hålla
till där och göra sina plundringståg inåt de finska gränsbyarna. Utan tvivel äro uppgifterna om
dessa härnadståg väsentligt överdrivna. Den del av boken, som berör vildmarkslivets fredliga
sida, är mycket läsvärd och för naturvänner intresseväckande. De ideliga blodiga sammandrabbningarna
äro mindre angenäma att läsa om. De påminna icke så litet om indianböckernas
skildringar av kampen mellan vita och röda.         J. F.

Nordström, Ludvig. Firman Nordhammar gifter sig. A. B. 1927. 306 s.
(Petter Svensks hist. 4.)         7:50.

Den Petter Svensk-historia här berättas tilldrar sig i 1880- och 1890-talens Öbacka. Om
Ludvig Nordström i Landsortsbohéme berättade om Öbackaväldets dekadans, så skildrar han i denna
bok dess uppstigande grandeur. I romanens mitt står Lutherholm, som efter Köpmansviks
(Sundsvalls) brand inleder en ny industriell era i Öbackas bygder med bildande av ett stort
trävarubolag. Om denna hjälte som personifikation av det genialt nyktra förnuftet försmår mer tillfälliga
bestämningar, så har Nordströms fantasi utrustat romanens övriga figurer med mycket påtagliga
attribut. De middagar, som i boken besegla stora uppgörelser, stå i överensstämmelse med
planernas storhet och hjältarnas maskulina sinnesart. Överhuvud visar romanen ett fantasiens
uppflammande och en omedelbar berättarglädje, om också det didaktiska gör sig påmint.
Nordström är hemma i 1880-talets norrländska miljö.         J. L.

Rogberg, Martin. Min hustru är borta. H. G. 1928. 238 s.         4:50.

Boken är egentligen ett utspunnet novellmotiv, en detalj ur ett äktenskaps historia, men
originellt utformad och med en klar och ytterst livfull stil. Anbefalles.         H. K.

Siwertz, Sigfrid. Jonas och draken. Roman. A. B. 1928. 424 s.         7:50.

I denna nya samtidsskildring har Siwertz förlagt handlingen ömsom till lärdomens Uppsala
och ömsom till huvudstadens tidningsvärld. Boken vimlar av sanna och träffande iakttagelser
av livet och människorna och utgör ett nytt prov på Siwertz’ förnäma stilkonst. För alla bibliotek.         H. K.

Spong, Berit. Kungsbuketten. Berättelser. Nst. 1928. 287 s.         5:75, inb. 7:—.

En novellsamling, vilken ej jävar den höga uppfattning av förf., som genom hennes förra
prosabok, I Östergyllen, kom henne till del. Där var det realistiska vardagsberättelser, här är det
historiska noveller erinrande både om Strindbergs Svenska öden och äventyr (»Djäknedrängen»)
och om Heidenstams Karoliner. Ett par av berättelserna äro väl ej så betydande, men några, »Min
är den sjunde», »Mellan jul och Petter katt», stå mycket högt. Boken förtjänar en plats i våra
folkbibliotek men, framför allt, ej på en bokhylla utan i de läsandes händer.         M. F.

Ström, Fredrik. Rebellerna. En krönika. [4.] Ljungberg 1928. 508 s.         6:75, inb. 9:50.
4. Den röda himmelen.

I ett av de sista kapitlen säger förf. själv om sin bok, att den »skulle kunna kallas Berättelsen
om de trehundra, efter antalet av de figurer, som där uppträda». Han tillägger: »Denna historia
har ingen sådan hjälte eller hjältinna, som vanligen förekomma i romanerna, ehuru de icke alltid
återfinnas i det levande livet . . . I det levande livets roman äro alla, var och en på sitt sätt,
centrala gestalter . . .»

Det är alltså en sådan »det levande livets roman» författaren avsett att ge med Den röda
himmelen, och nog finns det liv i skildringarna av alla dessa klubbmöten, partikongresser och nachspiel
på mer eller mindre tilltalande krogar. Det kanske rent av kommit med en smula för mycket av
det slags liv och käbbel, som det fanns övermått av under den ominösa perioden 1909—1914, vars
krönika, ur arbetarrörelsens synvinkel, boken ju är.

I förlagets reklamnotis kallas den med rätta en »egenartad hävdateckning». Lika »egenartad»
är den ur romansynpunkt, och då man hunnit grundligt tröttna på »de trehundra», önskar man
ovillkorligen, att förf. i den kommande femte delen av den stora krönikan måtte något minska
hjältarnas antal och låta läsaren få lite mera av »vanlig roman». Både förf. och läsare skall då bättre
kunna behärska materialet.         S. L.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1929/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free