Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid Undset 1928 års litterära Nobelpristagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storslagna objektiviteten hos miljö- och personskildring i Jenny, ja till och
med i några noveller i Den lykkelige Ålder, vid vars framträdande (1908) hon
blott var 26 år gammal. Hennes fantasi har visserligen betydligt vidgats och
riktats i samband med personlighetens fullare och självsäkrare framträdande.
Men det har redan fordrats en betydande fantasi för att som hon gjort i sin
ungdoms noveller skapa en värld, som är den verkligas like, som äger en
fullkomlig åskådlighet och en hög grad av trovärdighet och obestridlighet i
karaktärsteckning.
Det är två grunddrag som känneteckna hela Sigrid Undsets författarskap:
en kraftfull orädd’realism och moraliskt patos. De stå i samband med varandra.
Den förra är ett uttryck för hennes lidelsefulla vilja till sanning och
klarhet. Och den intensitet, med vilken hon skildrar människors och förhållandens
litenhet och vidrighet, förutsätter tillika ett moraliskt mått, en hög
fordran. Lögnen, halvheten, medelmåttigheten bli så frånstötande och i alla sina
vardagliga konturer så vasst iakttagna i hennes dikter, just därför att de så
häftigt sårat hennes idealitet eller retat hennes kraftfullare anläggning. Redan
tidigt finnes närvarande i hennes böcker urbilden av en övermänniska. Den bär
dragen av hennes egen starka och sedligt ömtåliga personlighet, som kämpar
efter rum och gestaltning i en liten och tarvlig miljö och våldsamt reagerar
mot dess tryck och mot beröringen av dess smuts. Sedermera när denna personlighet
i hennes böcker fått sitt fulla uttryck i sina krafter och sin idealitet,
så kvarstår något för denna personlighet högre och ledande: ett moraliskt
och religiöst bud, en religionens övervärld, som sträcker sin barmhärtighet och
sin stränga fordran över en hel mänsklighet.
Ser man efter moralitetens utveckling i Sigrid Undsets böcker, vilken är
kraftkällan till hennes konstnärliga utveckling, så är lätt att finna, att den
utgår från ett speciellt kvinnligt bud som sin kärna: det kvinnliga kyskhetsbudet.
Det betyder i Sigrid Undsets mening att en kvinna icke bör hängiva sig förrän
hon vet att hon älskar: drömmen om kärleken får icke reduceras eller skjutas
åt sidan, den bör överensstämma med verkligheten. Trötta att vänta på
uppfyllelsen av en dröm, som kanske icke kommer, hängiva sig Edele i En
fremmed (Den lykkelige Alder) och Jenny åt unga män, som icke äro dem vuxna och
som de senare måste avlägsna. Därav blir deras självaktning, sårad och de
känna sitt liv fläckat. Detta lidande, flerfaldigt gestaltat för skiftande fall, är
den moraliska grundupplevelsen i Sigrid Undsets tidigare böcker. Detta krav
på noggrant val är för hennes hjältinnor den speciellt kvinnliga formen för
helhetskravet. Blott hängivenheten i kärlek kan ge det kvinnliga personlighetslivet
den lyckliga slutenhet, inom vilken samvetsfriden bor. Men den felaktiga
hängivenheten, som gärna följes av flera olyckliga experiment med kärleken,
medför för den unga kvinnan en splittring i sinnet, som föröder hennes krafter, och
en kvavhet i hennes känsloliv, som gör henne olycklig ända till självförintelsebegär.
Denna grunderfarenhet stärker hos diktaren och hennes hjältinnor förståendet
av andra former av trofasthet, helhet och energi i människolivet.
Realismen i Sigrid Undsets böcker har givetvis inte ensamt denna moraliska
inspirationskälla. Den har lika mycket sitt ursprung i denna författarinnas
starkt sinnliga läggning. Om indignationen eggat henne till skildring av det
medelmåttigas ofullgångenhet och fulhet, så har å andra sidan en stor trivsel
i denna värld inspirerat hennes ståtliga naturskildringar, lika omsorgsfullt
iakttagande blommande fälts fägring och bergens majestät, hennes dröjande
redogörelser för hemmets interiörer och för vardagens små upplevelser, hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
