Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksstandardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om man blott en gång kunde fastställa ett internationellt förkortningssystem,
skulle detta utan större svårigheter kunna vinna insteg även utanför fackbibliografernas
krets, dels genom att användas i de stora internationella bibliografierna,
dels även genom att på varje tidskriftshäfte anföras på den ovan nämnda
Zitierleiste. Utan all gensägelse är denna fråga den viktigaste den tyska
biblioteksstandardiseringskommissionen har på sitt program.
Vad i övrigt angår bibliografisk citering erbjuda kommissionens förslag intet
av intresse. Det gäller som vid all standardisering blott en avhyvling av
allmänt given praxis. En detalj torde emellertid förtjäna att närmare uppmärksammas,
nämligen att i bibliografier skulle självständiga arbeten till skillnad
mot tidskriftsartiklar utmärkas medelst en punkt i marginalen.
Att kommissionen även upptagit decimalklassificering på sitt program torde
avskräcka mer än en biblioteksman. Att man tagit detta steg beror naturligtvis
på att i denna kommission de tekniska, kommersiella och naturvetenskapliga
biblioteken äro mest intresserade, och för dessa bibliotek passar onekligen ett
sådant system mycket bättre än för humanistiska och universella bibliotek. Jag
vill ej här gå in på detta så förgudade och förkättrade systems fördelar och
nackdelar, utan jag nöjer mig med att påpeka det faktum, att decimalsystemet
efter världskriget tyckes uppleva en renässans. Visserligen användes det icke
i något större universellt vetenskapligt bibliotek, men inom fackbiblioteken,
speciellt då de tekniska och naturvetenskapliga, går decimalsystemet oavlåtligt
framåt. Likaså ökas med varje dag de bibliografier, som äro uppställda enligt
detta system. Vidare kan tillfogas, att Verein deutscher Bibliothekare på sitt
årsmöte 1928 beslöt, att till tyska låta översätta registret till det stora
decimalsystemet, som utgives av Internationella bibliografiska institutet i Bryssel i dess
nya redaktion; en dylik översättning förberedes nu även till tjeckiska. Då
många bibliotek i stället för att använda det kanoniska decimalsystemet, arbeta
med i smådetaljer modifierade decimalsystem, torde en strävan att utjämna
dessa skiljaktigheter ha sitt fulla berättigande.
Av huru stor vikt dessa frågor än äro, och huru mycket man än kan glädja
sig över varje litet steg till deras lösning, kan man dock ställa sig frågande
inför denna standardiseringskommissions berättigande. Biblioteksväsendet
besitter både internationella och nationella sammanslutningar, vilkas uppgifter äro
dylika frågors behandling, t. ex. det Internationella bibliografiska institutet i
Bryssel, som just sysselsätter sig med decimalklassifikationen, och den
nybildade »International library committee», där det även existerar en
underkommission för internationell systematisering. Även citeringsfrågan torde ha sitt
rätta forum vid någon av de redan bestående bibliotekariesammanslutningarna.
Ett steg i denna riktning ligger ju i den framställning, som gjorts av World
list of scientific periodicals hos den internationella kommissionen för
intellektuellt samarbete. Endast i de två övriga frågorna, beträffande blankettryck
och tidskriftsformat, kan det ha sin betydelse att vara ansluten till en
industriell standardiseringskommission.
Hur som helst finnes mycket berättigat i dessa strävanden, i det att de söka
förenkla och göra lättare praktiska detaljer inom biblioteksväsendet, för att
därigenom frigöra krafter, som kunna komma andra och viktigare uppgifter
till godo. Någon allvarligare kulturell fara för arbetets mekanisering förefinnes
icke. För övrigt måste man fasthålla därvid, att biblioteken dock icke äro till
för sin egen skull eller för bibliotekariernas skull, utan endast för att på bästa
sätt tjäna sin publik, vare sig det nu gäller vetenskapliga bibliotek eller
folkbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
