Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson. 1927 års litteräre Nobelpristagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sociologiska forskningsarbete, som knyter sig till namnen Émile Durkheim och
Lucien Lévy-Bruhl.
Spiritualismen inleddes av Maine de Biran, populariserades av Victor
Cousin, vars filosofi visar starka intryck från Hegels tankebyggnad, och
utformades på ett högre vetenskapligt plan av Ravaisson och Lachelier. Den
originelle och skarpsinnige tänkaren Charles Renouvier har åtskilliga
beröringspunkter med denna riktning, och i Henri Bergson, Lacheliers lärjunge, har
den franska spiritualismen fått sin främste filosofiske representant. Hans
metafysik fortsätter reaktionen mot den naturvetenskapliga positivismen med
skarpare vapen än föregångarnas och med en mångfald nya perspektiv på tänkandets
grundfrågor. Som skriftställare står han i främsta ledet bland de stilkonstnärer,
som begagnat det franska språkets rika och fulltoniga instrument; han har
en sällsynt förmåga att skänka konkret åskådlighet åt de subtilaste spörsmål,
och de bilder, med vilka han illustrerar sin tankegång, äro ofta värdiga den
moderna diktningens främste. Hans stilistiska mästerskap har mäktigt
bidragit till hans inflytande långt utanför fackmännens kretsar, och därtill kommer,
att hans filosofi i hög grad motsvarat känslobehov, som svårligen tillfredsställas
med positivismens världsbild. Dessa förhållanden kunna till en viss grad
förklara Bergsons popularitet och tidvisa ställning som »modefilosof», som i
grunden är en egendomlig företeelse; författaren till »Den skapande utvecklingen»
är allt annat än »lättillgänglig» och »allmänfattlig», hans undersökningar röra
sig kring filosofiens svåraste områden, och förståelsen av hans tankegång
förutsätter ett energiskt och koncentrerat studium. Att på några få sidor giva en
orientering över »tänkesättet Bergson» är därför en synnerligen vansklig
uppgift; man måste därvid begränsa framställningen till de viktigaste tankemotiven
och överlämna åt läsaren att själv följa Bergsons många briljanta
detaljanalyser.
Vill man tränga in i Bergsons tankegång, är det lämpligt att taga utgångspunkten
i hans uppfattning av tidens begrepp, som radikalt skiljer sig från
det vanliga föreställningssättet. Vi tänka oss tiden som en i oändlighet
fortlöpande rät linje, ett pärlband, på vilket de olika tilldragelserna äro uppsatta
i en viss ordning med mätbara mellanrum. Det närvarande momentet är det
verkliga, bakom oss ligger en oändlig serie av skeenden, som varit verkliga,
och framför oss ligger det, som ännu icke har realitet men blir verkligt i ett
följande tidsmoment. Naturvetenskapen, som beräknar de universella
händelseförloppen med differential- och integralkalkylens precisionsinstrument,
uppfattar intervallerna som oändligt små. Sålunda kan den, för att tala med
Bertrand Russell, »konstruera en serie skeenden, varav vart och ett i enlighet med
en inre lag approximativt sett växer fram ur det allra närmast föregående».
För den moderna relativitetsteorien hos Einstein och Minkovski blir tiden den
fjärde dimensionen vid sidan av den klassiska geometriens tre rumsdimensioner.
Tiden är i fysikens värld mätbar, matematiskt bestämbar tid.
Nu replikerar emellertid Bergson: tiden som dimension, som en rät linje,
på vilken händelseförloppen uppradas med bestämda mellanrum, är icke den
verkliga tid, som vi omedelbart uppleva. Detta gäller både om den klassiska
mekanikens absoluta tid och om tiden i relativitetsteorien, vilken endast
existerar i »allians med rummet». Fysiken liksom den populära uppfattningen
tänker sig tiden geometriskt, i analogi med rummet. Då Bergsons kritik på
denna punkt erbjuder det största kunskapsteoretiska intresse, skola vi något
närmare följa densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
