- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjortonde årgången. 1929 /
158

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med anslagsökningen avses vidare en provisorisk förbättring av läroverksbibliotekariernas
löner. Riksdagen gör därvid följande uttalande:

Riksdagen delar departementschefens mening, att en reglering av arvodena åt läroverksbibliotekarierna
är önskvärd. Den ökade betydelse, som till följd av 1927 års skolreform
tillagts biblioteken såsom ett hjälpmedel i undervisningsarbetet och vid
lärjungarnas självstudier, har medfört, att de, som hava sig bibliotekets vård
anförtrodd, fått sin arbetsbörda ökad — ett förhållande, som allt starkare kommer att
göra sig gällande i och med omdaningsarbetets fortskridande. Under sådana
förhållanden måste det framstå såsom en rimlig fordran, att bibliotekarierna för sina
insatser erhålla skäligt vederlag, något som emellertid, särskilt vid jämförelse med
motsvarande befattningshavare vid andra läroanstalter, knappast kan anses i allmänhet
vara fallet för närvarande. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj:t icke skall
underlåta att, så snart sig göra låter efter den ytterligare utredning, frågan kan tarva,
förelägga riksdagen förslag i ämnet. I avbidan härå har riksdagen ansett skäl föreligga,
att en provisorisk förbättring av bibliotekariearvodena vidtages, även om detta icke
kan ske i den omfattning, som i motionerna föreslagits. För möjliggörande av en
sådan provisorisk reglering synes den ifrågavarande anslagsposten böra ökas med
ytterligare 10.000 kronor, alltså till 31.000 kronor, att fördelas efter grunder, som
skolöverstyrelsen prövar lämpliga.

Värtabiblioteket, vars bibliotekarie under de sista åren varit fröken Ingrid
Boheman och där den förutvarande bibliotekarien vid A. B. F:s bibliotek i Värtan,
C. A. Nordström, tjänstgjort som assistent allt sedan bibliotekets tillkomst, har
fr. o. m. år 1929 inkorporerats som en filial av Stockholms stadsbibliotek. Under år
1928, som alltså var bibliotekets sista år som självständig institution, har det ytterligare
förbättrat sin redan förut utomordentlig vackra utlåningssiffra. Hemlånens antal
uppgick nämligen till 28,582 bd (mot 26,990 år 1927), varav 44 % föll på
barnavdelningen. Detta betyder, med Värtans 3,415 inv., en utlåning av 8:37 bd pr individ
(mot 7:96 år 1927), en siffra som lämnar dem man känner från andra svenska
bibliotek långt bakom sig. Redan mellan 4 och 5 bd pr inv. finnes endast i något
alldeles enstaka fall noterat från Sverige, och medeltalet ligger långt därunder. T. o. m.
i Danmark, som ju dock har ett så avgjort försprång framför oss, är en siffra mellan
8 och 9 bd en ytterlig sällsynthet (man får ju nämligen vid en jämförelse i detta
fall frånräkna andra lån än de rent lokala). Värtans siffra är i själva verket så
uppseendeväckande — den innebär, att de 880 aktiva låntagarnas i medeltal läst icke
mindre än 32 böcker var under året — att icke ens de jämförelsevis goda inkomster
biblioteket haft (8,800 kr. om året) förefaller som en fullt tillfredsställande
förklaring, ehuru å andra sidan dem förutan ett resultat som detta naturligtvis varit
otänkbart. På sådana utgifter som för böcker går det inte att pruta. Det bör kanske
i detta sammanhang framhållas, att de höga siffrorna ingalunda vunnits genom
någon eftergift åt populär läsning av mindre önskvärt slag. Som medlem av styrelsen och
granskare av bokinköpen ända sedan bibliotekets grundande kan jag tvärtom intyga,
att bokbeståndet genomgående hållits på en hög nivå, och fackprocenten är normal:
för de vuxnas avdelning 28:80 %. Återstår alltså icke någon annan förklaring, än
att man här träffat på ett litet samhälle, som haft särskilda förutsättningar att
tillgodogöra sig förmånen av ett bibliotek. Värtan är ett typiskt arbetarsamhälle, och
av den yrkesstatistik, som i år förts över låntagarna framgår, att med några ytterst
få undantag bibliotekets klientel helt utgöres av arbetare och hantverkare samt dessas
familjer. Arbetarna äro till den alldeles övervägande delen anställda i Stockholms stads
i Värtan belägna gas- och elektricitetsverk, som ju kan förutsättas ha en ganska vald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:46 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1929/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free