Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: ny svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högström-Löfberg, Elisabeth. Studentkamrater. Noveller. Nst. 1928. 193 s. 3:75, inb. 5:—.
Icke som man av titeln skulle kunna tro en ny upplaga av de många skildringar av det
akademiska livet, varmed vi under senaste årtiondet lyckliggjorts, utan en samling finkänsliga, litet
tunna ungdomsberättelser, vilkas förtjänster ligga i den psykologiska skärpan vid tecknandet av de
ungdomliga kvinnliga centralfigurerna och i författarinnans särpräglade, eleganta stil och bildspråk.
En välskriven men dock ganska likgiltig bok för vuxen publik. Sw.
Hök, Elin. Majestätets grannar. A. B. 1929. 226 s. 4:50.
Utan sentimental medkänsla och med en stil, som i fråga om kärv och mustig kraft ej lämnar
något övrigt att önska, skildrar förf. de komedier och tragedier, som i vardagslag utspelas vid
Svartmangatan och andra gränder i »staden mellan broarna». »Thybergskan» är en gestalt som med
framgång kan tävla med Bellmans roddarmadamer och Munkbrons ökända härskarinnor. Hon
och hennes gelikar i boken handskas ungefär lika vårdslöst med språkets kraftordsresurser som med
de konventionella anständighetsbegreppen, och detta gör givetvis, att skildringen, trots alla sina
stora förtjänster, knappt kan anses som lämplig läsning för små snälla barn. S. L.
Jändel, Ragnar, [utg.]. Religiös nutidsdikt. Ett urval av den yngre svenska
lyriken. 2 uppl. Lb. 1928. 128 s. Hcb(s). 2:50.
Även om den definition av det religiösa, utg. i sitt förord ger, kan diskuteras, bör det erkännas,
att samlingen skänker en god bild av de religiösa underströmningar, som finnas i vår unga lyrik.
Utg. har begränsat sig till den »yngre» lyriken, vilket väl är orsak till att sådana förf. som t. ex. J.
Oterdahl eller G. Thosell ej kommit med, något som de annars bort göra i en allsidig exposé av
svensk religiös nutidsdikt. Det är förvisso önskvärt, att sådana urval ur den unga lyriken som
denna bok läsas av unga människor. Och man vill hoppas, att mer än en därigenom skall lockas
fördjupa sig i originalverken. M. F.
Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth. Den oövervinneliga kärleken. Händelser
berättade efter en skånsk familjekrönika. 1, 2. Gle. 1928. à 3:75.
En både vacker och rörande historisk roman, vars centralfigurer äro den s. k. »Skånska
prinsessan», Sophie-Elisabeth Ridderschantz, och hennes ungdomsälskade, Georg Staël v. Holstein,
vilka först då båda äro gamla kunna ’få’ varandra. Kring dessa båda rör sig livet på de skånska
slotten i Kristianstadstrakten under förra hälften av 1700-talet, en fängslande kulturhistorisk
skildring även om ej alla dess detaljer äro riktiga. Så t. ex. talas det ofta om pilvallarna på slätten —
vilka på den tiden ej funnos. Genom sin starkt betonade skånska miljö passar väl boken bäst i vår
södra landsända men kan säkert läsas med nöje även annorstädes. M. F.
Lagerkvist, Pär. Dikter i urval. A. B. 1928. 137 s. 4:50.
Samlingen ger en överblick av skaldens lyriska utveckling från ungdomsårens djupa känslor
av ensamhet, av människans fattigdom, plågor och litenhet i en stor och hård värld fram till hans
senare års enkla, klara och innerliga kärleksdiktning, vari han också funnit en ny gemenskap med
tillvaron och ro i livet. I sin originella åskådlighet, sin uppriktiga tro, sin milda skönhet tillhöra
dessa dikter den yppersta lyriska poesi, som under senare år framträtt i vårt land. J. L.
Lilja, Gertrud. Människor. Noveller. A. B. 1928. 276 s. 5:50.
Författarinnan skildrar i denna bok scener och karaktärer ur vardagstillvaron bland
småfolket. Boken har en sund blandning av sarkasm och värme. Den ger en god underhållning, och
även om några noveller äro tunna, väcker boken instämmande i sin kloka realism. J. L.
Lo-Johansson, Ivar. Ett lag historier. W. & W. 1928. 213 s. 4:75.
Titeln är ej oäven; det är några rätt konstlösa noveller berättade som för ett ’gäng’ karlar,
vilka råka sitta ihop. Förf. hör ju närmast till de s. k. proletärdiktarna, gry har han visst, men
det fordras än åtskillig slipning och en vidgad människokännedom, innan han på allvar blir att
räkna med. Förutsättningar för att arbeta sig fram har han, och denna bok är läsvärd om ock rätt
ojämn. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
