Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särskilt uppehåller sig förf. vid feodalsamhällets organisation, konungamaktens förhållande till
aristokratväldet, bondeklassens ställning, stadsväsendet och borgarståndet samt handelns och
hantverkets organisation, varjämte i ett slutkapitel det feodala samhällets upplösning och det nya
ståndssamhällets framväxt skildras. Däremot har förf. — om med rätta kan måhända diskuteras —
medvetet avstått från att närmare ingå på de kyrkliga förhållandena, vilka han ansett vara av en
alltför invecklad och egenartad natur för att kunna rätt framställas i en kortfattad översikt. A. B. C.
Stomberg, A. A. Den svenska folkstammen i Amerika. Några synpunkter.
Diak. 1928. 83 s. Kci. 1:50.
Prof. S. framlägger här i tryck de föreläsningar han förra året höll på inbjudan av Olaus Petristiftelsen
i Uppsala. De behandla emigrationens orsaker, svensk-amerikanarnas andliga fostran samt
deras insats i Förenta staternas samhällsliv. Den lilla skriften ger en klar bild av några viktigare
kapitel ur Svenskamerikas utveckling, men behandlar endast de — f. ö. säkert alldeles
övervägande — ljusa sidorna i tavlan. C. S—g.
Trotski, Leo. Det verkliga läget i Ryssland. Övs. fr. ty. A. B. 1929.
256 s. (Dagens ansikte.) Kmac. 6:50.
Efter Lenins död, då de personliga motsättningarna inom sovjetledningen icke längre tyglades
av en erkänd auktoritet, blev Trotski berövad sin maktställning såsom högste ledare för
Sovjetunionens stridskrafter och omsider såsom farlig för sovjetstatens säkerhet deporterad till.
Sibirien. Sedan han år 1929 lämnat Ryssland för att få en fristad i någon av Europas borgerliga stater
har han genom föreliggande bok velat klargöra orsakerna till misshälligheterna inom sovjetledningen.
Sina motståndares fel ser han förnämligast i deras alltför stora eftergivenhet för mer eller
mindre förstucket borgerliga element. Denna polemik lärer icke kunna påräkna något större
intresse hos flertalet svenska biblioteksbesökare. A. H.
Unger, Gunnar. Karl XII och Östersjökriget 1715. En sjöhistorisk strategisk
studie. Marinlitt. fören. 1928. 133 s. Ill., portr., kart. (Marinlitt. fören.
förl. 30.) Kce. 5:—.
Fullföljande en polemik från dagspressen har förf. sökt utreda den omstridda frågan om Karl
XII:s förmåga på det sjömilitära området och därvid valt att skildra händelserna under det
betydelsefulla året 1715. Förf. kommer till den slutsatsen, att Karl XII var föga hemma i sjöväsendet
och att hans grepp på de sjömilitära problemen var famlande och osäkert. B. S—n.
Wennerström, Th[orsten]. Sverige i ryska pressen under världskriget.
A. V. C. 1929. 62 s. Portr. Kch. 1:50.
En samling kronologiskt ordnade och av förf. kommenterade citat huvudsakligen ur sådana
tidningar, som vid varje särskild tidpunkt antagas vara språkrör för de ryska maktägande. Det
lilla häftet innehåller åtskilligt av intresse och försvarar sin plats även i smärre bibliotek. A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
