253 (Biblioteksbladet / Fjortonde årgången. 1929)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - D. Filosofi - E. Uppfostran och undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Siegvald, Herman. Om intelligensundersökningar och deras pedagogiska
betydelse. [Lst] 1928. 143 s. Ill., litt. (Pedagog. skr. 124.) De.         2:70.

En populärt hållen översikt av den moderna intelligensforskningens metoder och syftemål
har länge saknats i vårt land. Föreliggande arbete ger först en allmän orientering rörande de nyare
åsikterna om intelligensens väsen och lämnar i det följande en sakkunnig redogörelse för såväl
den teoretiska bakgrunden för modern intelligensforskning som de praktiska undersökningsmetoder,
vilka kommit till användning. Förf. har en vaken kritisk blick för den övervärdering av
intelligensmätningens betydelse inom skolvärlden, som på sina håll kommit till synes, men
framhåller samtidigt med styrka, hurusom intelligensforskningen är ägnad att lämna värdefulla bidrag
till belysning av psykologiskt-pedagogiska problem och även kan vara till god hjälp i det
praktiska skolarbetet. Särskilt må här nämnas de partier, som behandla intelligensutvecklingens
förlopp och förhållandet mellan intelligensmätningens resultat och vanliga skolbetyg. Förf. berör
endast helt flyktigt frågan om s. k. färdighetstest, standardiserade kunskapsprov. Det vore
önskvärt, att en utförligare framställning kunde komma till stånd även rörande dylika prov, då de
otvivelaktigt torde ha en uppgift att fylla inom vårt skolväsen och därför äro förtjänta av ett
allmännare intresse. — Boken är försedd med rikhaltig litteraturförteckning.         Hgr.

Vannérus, Allen. Naturalism och andligt liv. A. B. 1928. 83 s. D.         2:75.

Allen Vannérus giver i denna skrift ett koncentrat av den vetenskapliga världsåskådning,
som han utvecklat i en imponerande serie av större arbeten. Han genomför det naturalistiska
perspektivet med klarhet och konsekvens men söker komplettera detsamma med en
»livspragmatistisk» värdeteori, vars karaktär emellertid endast antydes. Boken kan rekommenderas åt alla
filosofiskt intresserade.         G. A.

E. Uppfostran och undervisning.

Bergqvist, B[engt] J:son, o. Wallin, Harald. Nya läroverksstadgan jämte
undervisningsplaner med flera nya författningar rörande allmänna läroverken. Nst.
(Sv. bokförl.) 1928. 373 s. Sreg. Ecc.         Inb. 7:50.

Denna handbok innehåller ej blott den nya läroverksstadgan av år 1928 utan också 1928
års undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk samt en plan över organisationen av den
högre undervisningen enligt 1927 års riksdagsbeslut m. m. Användningen underlättas av ett
utförligt register. Med hänsyn till den betydelse senaste läroverksreform har ej blott ur
skolorganisatorisk synpunkt utan lika mycket med hänsyn till det inre skolarbetet, förtjänar denna
uppslagsbok allt beaktande från bibliotekens sida. En motsvarande handbok angående de
kommunala flickskolorna är B. J:son Bergqvist o. Harald Wallin, Kommunala flickskolan, stadga och
undervisningsplaner m. m., Nst. (Sv. bokförl.) 1928, inb. 5:—. En kort resonerande redogörelse
för 1927—28 års läroverksreform är Ivar Sefve, Den nya läroverksorganisationen, dess innebörd
och utformning, Nst. (Sv. bokförl.) 1928, 1:—.

Service, Robert W[illiam]. Varför inte bli ung? eller Konsten att bli långlivad.
Övs. [fr. eng.] av Ture Nerman. Tiden 1928. 318 s. Ex.         4:75.

Handledningarna i »optimistisk levnadskonst» överflöda. Denna »hälsokatekes» liksom åtskilliga
andra kan läsas med intresse, friskt, hurtigt och starkt personligt skriven som den är.
Anledningar till motsägelser och undran saknas icke för en kritisk läsare, men detta kan måhända
också räknas till de hälsosamma momenten. Till skada för översättningen, som eljes är
lättflytande och i huvudsak korrekt, förekommer i kap. 25 en vilseledande användning av orden »syre»
och »syresättning». Författaren pläderar mot syror av sur reaktion hos safterna, översättningen
bekämpar det för livet oumbärliga syret (= syrgasen) och dess upptagande i blodet,
syresättningen (= andningen).         G. Ndr.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/biblblad/1929/0267.html

		Biblioteksbladet / Fjortonde årgången. 1929 / 253 (1916) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|