Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- L. Biografi (med genealogi)
- N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N. Geografi.
Béhounek, František. Männen på isflaket. Med »Italia» till Nordpolen.
Till sv. [kap. 1—6 fr. ty.] av Gunhild Tegen [kap. 7—12 fr. tjeck. av] Per Hebbe
och Karl F. Anderson. 2 uppl. Lb. 1929. 332 s. Ill., portr., kart. Nsa. 7:50, inb. 9:50.
Den hittills bästa redogörelsen för »Italia»-expeditionen, trots alla tidigare rapporter ytterst
underhållande och full av dramatisk spänning. B. utmärker sig för en synnerligen lovvärd
måttlighet och objektivitet i sina omdömen, även beträffande Nobile, som ju från officiellt italienskt
håll fått skulden för färdens katastrofala utgång. Om dess stora vetenskapliga betydelse lär icke
ens B. kunna övertyga oss. Arbetet har emellertid sin givna plats i alla större bibliotek, gärna
även i de mindre. C. S—g.
Lilienberg, Albert. Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde
från äldsta tider till omkring adertonhundra. Zachrissons boktr., Gbg 1928.
4:o. 311 s. Ill. (Skr. utg. t. Gbgs stads trehundraårsjubileum 7.) Ncy. 12:50.
Stadsplaner äro att skilja från stadskartor; de förra uppdraga riktlinjer, de senare ange
faktiska förhållanden. Vid en historisk framställning måste de naturligtvis ömsesidigt belysa
varandra, om än stadsplanerna äro företrädesvis ägnade att klarlägga de tendenser, som gjort sig
gällande vid stadsbildens gestaltning. Redan vid jubileumsutställningen 1923 hade ett synnerligen
omfattande och på bred grundval insamlat material av stadsplaner och kartor hopbragts, och
den del av jubileumspublikationerna, som ägnats åt Göteborgs och dess föregångares
(Kungahällas, Lödöses, Älvsborgs) stadsplaner, behandlar också ämnet under ständiga jämförelser med
belysande paralleller och utifrån de allmänna tidsströmningarna. Den ger därför en synnerligen
sakkunnig vägledning på ett område av vår stadshistoria, som är av stort allmänt intresse och
där bristen på översiktliga framställningar förut varit kännbar. B. M.
Munthe, Gustav. Orientaliskt. Reseskildringar från Turkiet, Syrien och
Mesopotamien. N. o. k. 1928. 192 s. Ill. Noa. 6:—, inb. 7:75.
En fin och trevlig bok, vari dr M. med både sakkunskap och lagom humor skildrar sina upplevelser
under en studieresa. Ej blott de konsthistoriska intressena äro väl tillgodosedda, utan man
får också en åskådlig och trovärdig bild av en del politiska och sociala förhållanden i nära Östern
och av de erfarenheter, som en resande främling i de nyrenoverade staterna gör. En mängd vackra
och passande bilder pryda arbetet. C. S—g.
Muratoff, Paolo. Italienska bilder. Rom, Latium, Neapel och Sicilien. Övs.
fr. ry. av Ellen Rydelius. W. & W. 1928. 287 s. Ni. 7:—.
Dessa skildringar av italiensk konst, natur och kultur utmärka sig visserligen icke för någon
djupare originalitet men vittna dock i det hela förmånligt om förf:s smak och beläsenhet
samt icke minst om hans medryckande entusiasm för sitt ämne. Skada blott att boken saknar
illustrationer. Det är tråkigt att läsa om intressanta städer, härliga konstverk och vackra landskap
utan att få någon konkret föreställning om hur allt detta i verkligheten tar sig ut. — Den svenska
Översättningen har betänkligt många missförstånd att uppvisa. S. 17 talas sålunda exempelvis om
»Pius I:s ryktbara gäster». Detta är orimligt, då nämnde påve, som regerade i andra årh. e. Kr., är
så gott som alldeles okänd; antagligen avses Pius II. S. 21 omtalas en bok av André de Regnéer;
förf:s namn är Henri de R. S. 56 omtalas Walter Paters roman Marius the Epicurean under namnet
»Vederdöparen Marius», vilket naturligtvis är alldeles oriktigt. S. 218 kallas Pulcinellatypens
antika förebild Macca; bör vara Maccus. S. 251 citeras »den byzantinska prinsessan Anna Compen»;
bör vara Anna Comnena. På samma sida omtalas på tre ställen Bohemund av Antiochia som
Bonemund. Dylika onödiga felaktigheter borde ha utmönstrats, innan boken fick gå i press. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0273.html
