Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- N. Geografi
- O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wrangel, F[redrik] U[lrik]. Resor och resenärer i Frankrike. Nst. 1928.
256 s. (Memoarer o. resor.) Nj. 4:—, inb. 5:—.
Den bemärkte kännaren av parisiskt liv och fransk kultur har i en aristokratisk volym samlat
dels utdrag ur äldre resedagböcker — däribland Carl Lilliecronas dagbok under Magnus Gabriel
de la Gardies ambassad till franska hovet 1646 och den journal som grevinnan Charlotte Anckarsvärd,
maka till politikern C. H. Anckarsvärd, förde under en resa till världsutställningen i Paris 1855
— dels några egna anteckningar om »Boulevarden» i Paris, franska nationalfester o. s. v. Boken,
som alltså utgöres av fransk kulturhistoria och reseskildring i förening, vänder sig till en av dessa
ämnen speciellt intresserad publik. A. W—n.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik).
Björnbom Romson, Märta. Om köp på avbetalning. A. B. 1928. 56 s.
(Verd. småskr. 321.) Oecb. 0:75.
Avbetalningsköpen äro i nutiden av stor ekonomisk betydelse, i all synnerhet för de breda
lagren av befolkningen, och deras rättsliga reglering utmärker sig efter 1915 års lagstiftning för en
ingående noggrannhet, som måst medföra en viss uppoffring av kravet på lagbestämmelsernas
lättfattlighet. En populär framställning är därför välkommen. Advokaten Björnbom Romson lämnar
en ganska utförlig redogörelse både för rättsreglernas faktiska och ekonomiska förutsättningar
och för deras innebörd. Den på en gång åskådligt och vårdat skrivna boken är visserligen i
några detaljpunkter icke fri från uttalanden, som anmälaren måste anse ogrundade, men den är i
stort sett mycket vederhäftig. R. B.
Engberg, Arthur. Karl Marx eller Henrik de Man? En kritisk granskning
av »Socialismens psykologi». Tiden 1929. 86 s. Oac. 1:50.
När den belgiske socialisten H. de Man för någon tid sedan framlade sitt uppmärksammade
arbete »Socialismens psykologi» med den däri inlagda kritiken av vissa marxistiska teorier,
hade han åtminstone i ett hänseende ett avgjort övertag gentemot sin motpart: möjligheten
att i en för läsaren lättillgänglig form kunna framlägga sina anmärkningar mot en
samhällsåskådning, som för det stora flertalet är mest känd genom mer eller mindre vulgariserade
andrahandsframställningar. Marxismens urkundsskrifter höra som bekant ej till den litteratur, som nått
fram till en vidare läsekrets. Förf. till här föreliggande motskrift är emellertid utan tvekan
att räkna till de socialistiska teoretiker, som både velat och förmått göra marxismen till föremål
för ett ingående studium och hans temperamentsfulla försvar för den marxistiska åskådningen
är väl värt att läsas av den, som vill bilda sig en allsidig uppfattning om de meningsmotsättningar,
som här brytas mot varandra. Om hans framställningssätt på grund av den flerstädes förekommande
filosofiska terminologien icke är lika lättläst som motståndarens, är hans skrift till omfånget
i gengäld åtskilligt mindre än Mans digra arbete. J—i.
Enström, Henrik. Om fångar och fångvård. 3. Nst. 1928. 165 s. Oeag. 5:—.
3. Att straffa eller icke straffa det är frågan.
En mycket energisk och utdömande kritik av grundvalarna för vår tids straffrätt, främst dess
användning av frihetsstraff, Förf., som är fängelsedirektör, lämnar emellertid i denna bok icke i
nämnvärd mån några konkreta praktiska erfarenhetsrön beträffande straffets verkställighet
eller verkningar. I stället bygger han på mycket abstrakta utredningar, som ingalunda alltid
förefalla övertygande; uppfattningen av historiska förhållanden inbjuder ofta till motsägelse. Förf.
vill icke tillerkänna straffet någon funktion av samhällsskydd (ehuru han erkänner en samhällelig
nödvärnsrätt) utan av vedergällning, varmed dock icke skall menas detsamma som hämnd. Den
onekligen tankeväckande framställningen är till formen allt annat än överskådlig; språket i
allmänhet svårtillgängligt. Det utmärkes ibland av en viss poetisk flykt, men oftare av ett tämligen
orakelmässigt dunkel eller en filosoferande tillkrångling med särdeles tung satsbyggnad. R. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0276.html
