Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infört dem här i landet efter vad jag tror. Men i barnläsesalen skulle t. o. m. jag
kunna, det måste jag erkänna. Jag är fullkomligt trött på dessa massor av böcker,
som ligga kastade omkring på borden, sedan vederbörande tittat litet i dem,
kanske läst en sida och så gripit tag i en ny för att om en liten stund kasta den
i sin tur. Och kunde vi hålla litet mera kontroll över läsningen skulle det inte
skada. Fröken Mühlenfeld anser en bok jämte en bilderbok för aftonen vara
det normala. Undantag göres naturligtvis för facklitteratur. Veta barnen, att
de ej få flera åt gången, välja de med större omsorg. Jag vet, att man även
på andra håll har känt behov av att kontrollera läsningen på biblioteket och
försökt inskränka den till ett par böcker i taget. I stora salar tror jag inte
detta är möjligt, utan att låta barnen välja under uppsikt och anteckna den tagna
boken som lån. Måhända är den tyska metoden väl omständlig, men i något
modifierad form tyckes den mig värd att försöka.
Ännu en sak har slagit mig i fröken Mühlenfelds bok. I Tyskland finnas
flera slag av barnläsesalar. Där är vad författarinnan kallar bibliothekarische
Lesehallen och soziale Kinderlesestuben. Som läsesal ger jag naturligtvis med
fröken M. företrädet åt den förra; men är inte förekomsten av den senare en
hjälp för arbetet i den förra? Jo, ganska visst. Sådana ungdomshem, vilket
vore ett bättre namn, behöva vi för hela denna skara av barn, som komma till
biblioteket bara och allenast för att träffa sitt gäng på en varm och ljus och
trevlig plats, alla dessa som bättre skulle sysselsättas med lekar, spel o. d.
En bokhylla skulle ej saknas och en stor annons om det verkliga biblioteket för
dem, som blivit intresserade av böcker. Vore det inte något att tänka på?
Hildur Lundberg.
Håndbok i norsk barnebibliotekarbeide. Redaktør: Rikka Bjølgerud. Norsk bibliotekforen.,
Oslo 1927. 161 s. Ill., litt. (Norsk bibliotekforen, småskr. 7.) 4:—.
Arbetet inledes med några kapitel behandlande skolbiblioteken, men dessa
tyckas mig i betydligt större grad än det övriga ha mera rent intresse för
norska bibliotekarier. Jag kommer därför att endast sysselsätta mig med vad som
kallas barn- och ungdomsbiblioteken i städerna och förhållandet mellan skolan
och biblioteket.
Barnbiblioteksarbetet har varit tidigare utformat i Norge än hos oss, och
jag tror jag kan säga att de flesta svenska barnbibliotekarier ha tagit starka
intryck från detta. De norska barnbibliotekarierna äro i regel utbildade i
Amerika och det är, kan man säga, amerikanska metoder omsatta i norska
förhållanden som här framställas av en rad kända norska barnbibliotekarier.
Fröken Gunvor Rasmussen skriver sålunda om utlåningslokalen och dess
inredning, Fru Rikka Bjolgerud ger några goda råd om bokurval, utlånings-
och referensarbete samt talar om biblioteksundervisning för barn på biblioteket.
Barn äro sig lika i alla länder och erfarenheterna i biblioteken vad gäller
utlåning och disciplin äro nog ganska ensartade. Vad referensarbetet beträffar
skulle jag vilja stryka under vad som säges om den hjälp vi ge vid val av
litteratur för uppsatser. Jag är rädd att vi åtskilliga gånger äro alltför
ivriga att finna källor åt barn till uppsatser som de skola skriva utan litteratur.
Fru Bjolgerud anför som exempel på sådana: Fortell om en gång du var redd, En
vakker utsikt, En morsom dag. Jag skulle vilja tillägga en hel del beskrivningar
av byggnader ete, där läraren vill ha en redogörelse för elevernas personliga
iakttagelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
