Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad som mycket intresserar mig att höra är, att lärarna i Oslo tyckas börja
ta bibliotekets resurser med i beräkning, när de göra upp lärokurserna. Jag
hoppas, att så också skall kunna bli förhållandet hos oss.
Fröken Ingrid Kobro talar om de speciella fordringar, som man bör ha på
katalogen i barnavdelningen samt påpekar vilken långt större betydelse
ämneskatalogisering har för denna avdelning än för de vuxnas och hur man i
barnavdelningen också har mycket större anledning att särkatalogisera; men hon
varnar även, och detta med skäl tycker jag, för att särkatalogisera rubb och stubb.
Med stort intresse har iag läst fröken Hanna Wiigs redogörelse för vad
amerikanarna kalla »extension work», sagoberättande, klubbarbete o. d., allt
detta som ger liv åt arbetet och ger bibliotekarien ett gott tillfälle att komma i en
särskilt trevlig kontakt med barnen. Fröken Wiig har ju mångårig erfarenhet
särskilt av sagoberättande och föredragsverksamhet och jag tänker, att litet var
med mig i hög grad instämmer med henne både i fråga om hennes entusiasm
för arbetet och hennes goda råd såväl med avseende på val av sagor som sättet
att berätta dem.
Klubbarbete har inte slagit väl ut i Norge och är ju också ett nog så
vanskligt arbete. På många andra håll har man ju lyckats bättre, men det är,
tror jag, den del av verksamheten som i särskilt hög grad, för att ej säga helt
och hållet, är beroende av den ledandes speciella intresse och lämplighet.
Fröken Wiig redogör också för bildsamlingens ordnande och utlån liksom
för utlån av skioptikonbilder. Det senare är en verksamhet som kanske är rätt
enastående för Bergens bibliotek och där möjliggjord genom en donation. Vad
bildsamlingen beträffar tror jag också med fröken Wiig, att man bäst ordnar
den systematiskt, men vad gäller signeringen tycker jag bättre om att efter
mönster från Silkeborg placera den på baksidan på en liten påklistrad lapp.
Fröken Johanne Mowinckel Wetlesen berättar om biblioteksreklam. Bland
alla de trevliga uppslag hon ger skall var och en säkert finna någon ny idé
att ta efter.
Fröken Maja Schaanning skildrar bibliotekets arbete med att utsända klassbibliotek
till skolorna- Klassbibliotek är, tyckes det, den form för bibliotek i
skolorna, som alltmer slår igenom och omfattas med intresse av lärarna. På
många håll i Norge ha skolbiblioteken ombildats till klassbibliotek, oftast dock
med bibehållande av ett läsrum med referensbibliotek. Exempel på en
utveckling i motsatt riktning saknas emellertid ej heller, såsom framgår av en
uppsats om läsrummet i Nissens flickskola.
På många håll ha skolorna helt enkelt överlåtit sina boksamlingar på det
offentliga biblioteket som sedan i samråd med lärarna ordnar och sänder
klassbibliotek till skolorna. På detta sätt är ju förhållandena ordnade på åtskilliga
håll i Amerika och England, och systemet har onekligen många fördelar, icke
minst genom att biblioteket kommer under bibliotekstekniskt sakkunnig
ledning. Emellertid kanske denna anordning har största berättigande i mindre
samhällen. I stora städer där skolbiblioteken kunna centraliseras under en verkligt
sakkunnig person blir förhållandet måhända ett annat; ett nära samarbete med
det offentliga biblioteket kan ju ordnas ändå.
En så brett anlagd handbok i barnbiblioteksarbete som denna finns vad jag
vet icke ens i Amerika. Och för alla dem som sysselsätta sig med denna gren
av biblioteksarbetet vill jag på det allra livligaste rekommendera denna
vederhäftiga och trevligt gjorda framställning. Hildur Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
