- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Fjortonde årgången. 1929 /
339

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centralbiblioteksfrågor i Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Zentrale für pommersche Grenzbüchereien». I alla tre fallen rör det sig om
folkbiblioteksmässigt skötta centrala förvaltningsställen, vilka understödja den
lokala biblioteksverksamheten med tillhjälp av de genom dem fördelade
penningtillskotten och genom sin bestående personliga kontakt med de enskilda
biblioteksföreståndarna.

Redan strax efter krigets slut anhöll jag hos preussiska kulturministeriet om
medel till bildandet av ett centralt bokbestånd för provinsen Pommern, från
vilket i form av boksamlingar utlånade på lång tid, landsbygdens fasta bibliotek
skulle kunna planmässigt kompletteras så att säga uppåt (litterärt sett) — jag
tänkte då i första hand på provinsens småstäder, beträffande vilka bokbeståndets
litenhet och primitivitet stå i synnerligen krasst missförhållande till den
latenta läslustens storlek och önskemål. Härvidlag skulle även hänsyn tagas
särskilt till folkhögskoleväsendet (studiecirkelverksamheten), som just börjat
uppblomstra och i hög grad gynnades av det preussiska kulturministeriet.
Ministeriet kom emellertid ej längre än till det principiella instämmandets stadium,
jag insåg för övrigt snart, att det hade sina särskilda fördelar, om man sökte
stod för en sådan utveckling, som den jag hade i tankarna, icke hos staten utan
hos provinsförvaltningen, redan av den anledningen att det på så sätt sedermera
måste vara lättare att foga in kretsarnas biblioteksverksamhet i det hela.
Sålunda vände jag mig till överpresidenten för vår provins, och jag lyckades mitt
under inflationstiden, vintern 1922—23, grunda »Pommersche Landeswanderbücherei».
(Om de danska centralbiblioteken visste jag då för tiden ännu ingenting.
Jag lärde först 1924 känna dem genom facklitteraturen och 1926 genom
egna besök. Så mycket mera obunden kunde jag vid organiseringen av våra
provinsvandringsbibliotek låta leda mig av min bildningsvårdande instinkt och
av de existerande förutsättningarna och kraven.)

Vad åsyftade jag då med denna speciella centralbiblioteksform?

Såsom jag redan i det föregående antytt var det närmaste bibliotekstekniska
målet — alldeles som i fråga om de danska centralbiblioteken — att med tillhjälp
av det nya centralbiblioteket invånarna i småstäderna och byarna inom vår
provins skulle kunna tillfredsställa också sådana litteraturbehov, som icke kunde
tillgodoses genom några bokbestånd i de egna församlingarna. Men det tycktes
mig därvid ur bildningssynpunkt vara av allra största vikt, att detta ej ledde
till övercentralisering eller med andra ord, att detta ej skedde på sådant sätt,
att det hindrade utvecklingen av de fasta biblioteken på platsen. Det måste
tvärtom finnas en form, som verkade uppmuntrande på de fasta bibliotekens
verksamhet, som särskilt eggade till rationell ökning av bestånden, eventuellt till
grundande av fasta bibliotek, styrkte den lokala biblioteksföreståndaren i hans
arbetsglädje och i tysthet ledde till utvidgning och fördjupning av hans
biblioteksarbete. Negativt uttryckt: det nya centralbiblioteket finge ej vara en
inrättning, som helt enkelt läte alla bokönskningar, som syntes omöjliga att
uppfylla i provinsens olika orter, strömma samman hos sig för att därpå så raskt
och fullständigt som möjligt expediera dem. Det vore ej heller nog att dessa
önskningar och därefter böckerna passerade den lokala biblioteksföreståndaren,
såvida en sådan funnes. Det funnes då visserligen alltid en möjlighet för denne
att göra sig underrättad om de litteraturbehov, som han själv ej kunde
tillfredsställa, och att se igenom de böcker från centralbiblioteket, som han
vidarebefordrade och sålunda öka sin kännedom särskilt om nyutkomna böcker.
(Boklådor, varest detta även skulle kunna ske, saknas ju icke blott i byarna utan även
i de mindre städerna.) Men eggelsen i att känna sig lika ansvarig för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free