Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nytt konversationslexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(som redigerar avd. naturvetenskap m. m.). Också hela redaktionskommittén i
övrigt är bosatt i Lund (eller Malmö). Dess medlemmar äro: överste Georg
Björnström (krigsväsen, sport o. d.), docent S. Bolin (historia, statsvetenskap),
professor E. Hellquist (språkvetenskap), jur. d:r Ebbe Kock (rättsväsen),
professor Edvard Lehmann (religionshistoria), sparbanksdirektör B. Linderoth
(nationalekonomi, näringsväsen m. m.), biblioteksamanuens Signe Nilsson (teologi,
kyrkohistoria), docent Alf Nyman (filosofi, litteratur- och konsthistoria, teater
och musik), ingenjör H. Rydberg (teknologi), amanuens Helmer Svensson
(geografi), professor E. M. P. Widmark (medicin, kemi) och professor E. Wrangel
(konsthistoria). Illustrationsavdelningen ledes av fil. lic. Ingegerd Henschen
Ingvar. Bl. a. följande fackmän biträda redaktionen inom vissa specialområden:
professor S. Agrell och jur. lic. M. Handamirov (slavisk kultur), docent G.
Olinder (arabisk), docent G. Raquette (turkisk), fil. lic. C. Fontane (indisk, persisk
m. m.), professor B. Karlgren (ostasiatisk). Även i fråga om medarbetarna i
övrigt gäller, att anknytningen till Lunds universitet är mycket intim, i det att
flertalet tillhör eller har tillhört detta. Vederhäftigheten i de sakliga uppgifterna
bestyrkes här liksom i Nordisk familjebok av resp. författares signatur. I en del
fall gå uppgifterna tillbaka till Meyers tyska konversationslexikon, i det att
förlaget inköpt översättningsrätten till dettas under utgivning varande 7 upplaga.
De är emellertid endast i ganska ringa utsträckning, som man ansett sig kunna
använda dess artiklar (enl. förordet upptas blott 6 % av utrymmet av artiklar
översatta eller omarbetade efter Meyers).
I förhållande till Nordisk familjebok äro olikheterna både i planläggning och
i detaljer påfallande stora. Rätt starka avvikelser märkas sålunda i fråga om
urvalet av uppslagsord, men också uppställning och formuleringar äro i regel
starkt skiljaktiga. Illustrationsmaterialet är nästan genomgående olika, och om
litteraturhänvisningarna gäller i synnerligen hög grad detsamma.
En viss principiell skillnad mellan de båda uppslagverken kan möjligen en och
annan gång förmärkas också i fråga om skrivsättet. Man har kanske givit
medarbetarna något friare tyglar i Svensk uppslagsbok, vars artiklar stundom äro
mera personligt resonerande (se t. ex. prof. Hans Larssons art. Allmänbildning)
i fall, då de i Nordisk familjebok snarare äro mera definierande.
Utstyrseln i det nya uppslagsverket är mönstergill och gör det välbekanta
Berlingska boktryckeriet all heder. Särskilt beröm förtjänar den lugnt förnäma
textytan med de smakfullt valda stilsorterna. Illustreringen är rikhaltig och i
det stora hela förträfflig. Särskilt gäller detta om de liksom i Nordisk
familjebok i stort antal förekommande planschbilagorna.
Naturligtvis är det möjligt att uppleta misstag eller ojämnheter i detta uppslagsverk
liksom i alla motsvarande, men de synas ej förekomma i större antal än
som kan räknas som ett knappast frånkomligt minimum. Mer fruktbart än att
gå in på en karakteristik i fråga om detaljer torde emellertid vara att med några
ord söka belysa ett par av konversationslexikonets redigeririgsprinciper, som äro
av särskild betydelse för den som slår i detsamma.
Nästan genomgående i våra svenska lexika är tendensen att dela upp materialet
på ett stort antal uppslagsord — Nordisk familjeboks 2 upplaga har ej
mindre än 180,000, och ett så litet lexikon som Norstedts 60,000. Det är
egentligen blott Bonniers, som i rätt stor utsträckning valt den motsatta utvägen att
föra samman materialet till stora artiklar, varmed man åsyftar att vinna större
läsbarhet. Svensk uppslagsbok följer i detta fall Nordisk familjebok och har
t. o. m. ett större antal uppslagsord än dennas tredje upplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
