Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige i utländsk och utlandet i svensk litteratur. En bibliografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1919 följ. Sist men icke minst grundar den sig på egna efterforskningar i
Kungliga Bibliotekets samlingar av suecana, de enda som göra anspråk på en viss
fullständighet och som torde vara omöjliga att gå förbi för den som sysslar med
hithörande litteratur. Detta förtjänar nämnas här, då faktum tycks vara alltför
litet känt. Många luckor i de bibliografier som förtecknats här nedan skulle
lätt ha kunnat fyllas, om antecknarna haft tillgång till Kungliga Bibliotekets
samlingar eller gjort sig besvär att söka igenom dem. Visserligen finns det på
vissa områden — det gäller främst de slaviska språken — så gott som ingenting.
Man har tills för helt nyligen saknat något sådant som Selma Lagerlöfs samlade
skrifter på ryska (flera upplagor!), för att nämna ett enda exempel. Men man får
ta hänsyn till, att de utländska bokhandelskatalogerna ofta nog äro dåliga
vägvisare för den som letar efter suecana och att allt det som tryckts utom Sverige
måste köpas för otillräckliga medel, beräknade för en bokproduktion av vida
blygsammmare mått än vår tids. — Enligt uppgift skulle Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i Göteborg ha gjort till sin uppgift att samla utländskt tryck
om Sverige och översättningar till främmande språk. Hur pass omfattande dessa
samlingar äro, känner jag icke. Uppslaget är som så många andra av Vilhelm
Lundströms uppslag alldeles förträffligt, särskilt om det vore möjligt att få till
stånd en samverkan med Kungliga Biblioteket.
Huvudavsikten med den följande förteckningen är att samla och på ett översiktligt
sätt gruppera det förefintliga materialet — att visa på det som redan är
gjort. Men om det av denna förteckning framgår vad som icke blivit gjort och
som kunde förtjäna att göras, så kan också detta ha sitt värde. Vad nu först
Tyskland beträffar, så finnas där visserligen alldeles förträffliga förteckningar
över litteraturen 1921—1925 och 1927 följ. och talrika litterära studier, men en
stor sammanfattande bibliografi över tyska suecana saknas. Dessbättre håller
en sådan f. n. på att utarbetas av Nordisches Institut i Greifswald,
centralhärden för de tyska nordisterna. De båda första häftena av Nordische
Bibliographie, som utkommo förra året under redaktion av F. Meyen, ha ägnats
Ibsen och norsk skönlitteratur utom Ibsen. Sedan skall turen komma till
Sverige, Danmark och Island. Närmast bebådas en bibliografi över Selma
Lagerlöf i Tyskland efter mönster av Ibsenbibliografien. Denna Nordische
Bibliographie omfattar litteraturen fram till 31 dec. 1927, då de löpande
bibliografierna i Nordische Rundschau, f. n. redigerade av F. Meyen, taga vid.
I övrigt finns mycket skrivet om de litterära förbindelserna mellan Tyskland
och Sverige, i främsta rummet E. Wrangels uppsatser. Längre och kortare
studier finnas bl. a. om Ernst Moritz Arndt, Gessner, Goethe, Hoffmann, Kant,
Klopstock, Luther, Rabener och Schiller i deras förhållande till Sverige,
varjämte motsvarande studier finnas för Atterbom, Palmblad, Runeberg och Tegnér.
Ett arbete, vars första del dock endast rör Danmark, är L. Magons brett
lagda undersökning av de tysk-skandinaviska litterära förbindelserna 1750—1850
(nr 2/7). Det har medtagits här för att fästa uppmärksamheten på
fortsättningen, som väl kan väntas den närmaste tiden (jfr även nr 276, 278).
Betydande samlingar om svenska motiv i tysk dikt ha gjorts av Ernst Alker (Leipzig),
som förbereder ett arbete härom. Tills vidare finnas en del motivhistoriska
undersökningar av delvis rätt stort intresse, om den förstenade bergsmannen i Falun
(nr 19, 54, 56, 312) — det utan jämförelse populäraste svenska motivet — om
Gustav Vasa (nr 57), Gustav Adolf (nr 281, 283, 290), Erik XIV (nr 275) och
Karl XII (nr 44) i dikten.
För England och Amerika finnas flera smärre bibliografier, som röra hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
