- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
92

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabriel Naudé och hans »Advis pour dresser une bibliothèque»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först hos Bagni, och efter dennes död som bibliotekarie hos kardinal Barberini.
Under denna tid avslutade han sina medicinska studier och promoverades till
doktor vid Padua universitet.

1642 återvände Naudé till Paris och blev nu bibliotekarie hos kardinal Richelieu,
vilken även var en stor bokälskare. Då denne emellertid avled redan samma
är, övergick Naudé i hans efterträdares kardinal Mazarins tjänst.

Såsom Mazarins bibliotekarie, fick han i uppdrag att anskaffa böcker för
dennes bibliotek. Mazarin hade redan tidigt visat bibliofila böjelser och lagt
grunden till en boksamling, som torde utmärkt sig särskilt för vackra band.
Vi ha nämligen en uppgift, att han redan under sin tid i Rom lät binda alla sina
böcker i Paris. Att han, när han kom till makten, gör stora ansträngnigar att
utvidga sitt bibliotek, måste dock till stor del föras tillbaka på en strävan att i
allt likna sin store företrädare. I varje fall lämnar han Naudé fullständigt fria
händer. Under de närmast följande åren befinner sig denne ständigt på resor
för att anskaffa böcker för kardinalens bibliotek i Holland, Italien, Tyskland
och England, överallt läggande boklådor och antikvariat öde. Hos en av Naudés
samtida, J. V. Rossi, ha vi en kostlig skildring, huru han rusar fram på gatorna
betäckt av spindelväv och bokdam med fickorna fulla av böcker. Han lär även
haft en enastående förmåga att genom prutande och list göra mycket fördelaktiga
inköp.

I slutet av år 1643 uppgick bokbeståndet till 12,000 volymer, varav 400
handskrifter. Denna stora boksamling ställde nu Mazarin till allmänhetens
förfogande. I oktober nämnda år öppnades bibliotekets portar. Fem år senare 1648
hade volymantalet ökats till närmare 40,000.

Emellertid var Mazarin 1651 tvungen att fly från Paris på grund av de
politiska oroligheterna. Parlamentet lade beslag på hans egendom. Biblioteket
upplöstes och bortslumpades på auktion. Drottning Kristina gjorde ansträngningar
att förvärva det odelat, men utan resultat. Naudé gjorde allt för att
rädda biblioteket, »sin dotter», som han kallar det. Trots faran att alltför
öppet visa sig som en anhängare av den hatade kardinalen, ingav han en vältalig
vädjan till parlamentet, vilken han lät trycka på franska, engelska och tyska och
utsprida i in- och utlandet.

Naudé antog nu ett erbjudande från drottning Kristina att komma till
Stockholm som hennes bibliotekarie. Han anlände hit på sommaren 1652. Hans
vistelse i vårt land blev emellertid helt kort. Mazarin hade, sedan oroligheterna
lagt sig, i februari 1653 återkommit till Paris, och hade genast gjort anstalter att
återupprätta sitt bibliotek. Detta förmådde Naudé att snarast återvända. Han
var emellertid då en bruten man. Döden träffade honom, innan han hann fram,
och han avled i Abbeville den 29 juli 1653.

Naudé var en flitig författare på skilda områden. Listan över hans arbeten
upptaga, vid sidan av medicinska och filosofiska verk, politiska pamfletter och
latinsk poesi. Av dessa äro dock alla glömda utom den lilla skrift, som utgör
ämnet för denna artikel.

Naudés med rätta berömda »Advis pour dresser une bibliothèque» utkom
1627. Nya upplagor utgåvos 1644, 1646 och 1688. Den översattes till
engelska 1661 och en latinsk översättning utkom 1703 i Hamburg. Den andra
omarbetade upplagan, den enda som stått till mitt förfogande, utgöres av en
oktavvolym på något över 150 sidor. Den är skriven i tidens lärda stil, överlastad
med latinska citat. Vid genomläsningen kommer man ofta nog att tänka på ett
ställe i Labruyères Karaktärer, som utkom 1688: »För mindre än hundra år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free