Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabriel Naudé och hans »Advis pour dresser une bibliothèque»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på 1700-talet funnos många stora bibliotek, som voro i total avsaknad av
kataloger.
De teorier Naudé framställt i sin skrift, fick han den lyckan att omsätta i
praktiken såsom Mazarins bibliotekarie. I Mazarinbibliotekets organisation
återfinna vi också alla huvudpunkterna i »Advis». Detta bibilotek öppnades i
oktober 1643 för alla dem, som där ville studera, av vad stånd eller ställning
de vara månde. Till de besökandes bekvämlighet hade Naudé gjort en särskild
uppgång till biblioteksrummen, så att de besökande sluppo gå genom palatset och
därigenom undgingo »att utsättas för oförskämdheter från pagers och lakejers
sida». Öppningstiden var ursprungligen torsdag kl. 8—11 på förmiddagen och
2—5 på eftermiddagen men fr. o. m. 1647 varje dag. Bläck och papper stodo
till de besökandes förfogande.
Angående bibliotekslokaleras utseende kan man ännu bilda sig en föreställning,
ty då biblioteket överflyttades till de nya lokalerna vid nuv. Quai Voltaire,
där det ännu är beläget, sökte man i möjligaste mån efterbilda den gamla
inredningen. Bokrummens väggar voro klädda med hyllor avdelade genom
pilastrar. Hur underligt det än kan synas för en modern uppfattning låg häri en
nyhet. Även om hyllor längs väggarna icke voro alldeles okända tidigare, voro
biblioteken dock i allmänhet utrustade med skåp eller med hyllor, som stodo
vinkelrätt ut från väggen. Det första större bibliotek, som brot med denna
praxis, var biblioteket i Escorial (fullbordat 1584), med vilket Mazarinbiblioteket
i avseende på inredning har stora likheter. Det andra större biblioteket
med vägghyllor är Ambrosiana. Därnäst kommer Mazarinbiblioteket.
Mazarinbibliotekets öppnande var en stor framgång. Man berättar, att tillströmningen
under dess första tid uppgick till 70 à 100 besök pr dag. Det är att
betänka, att t. ex. Bibliothèque du roi, det nuvarande Nationalbiblioteket, icke
öppnades för allmänheten förrän i det närmaste ett hundra år senare, nämligen 1737.
Tyvärr upplöstes Mazarinbiblioteket, som ovan nämnts, redan 1651. Efter
sin återkomst till makten två år senare sökte Mazarin återskaffa det
förskingrade. I vad mån detta lyckats undandrager sig vår kännedom. Ännu så sent
som 1702, då biblioteket dock mottagit flera stora tillskott, uppgick dess
bokbestånd endast till 37,000 vol. mot 40,000 år 1648.
Vid sin död testamenterade Mazarin sitt bibliotek till det av honom samtidigt
grundade College des quatre nations, varigenom det kom under Sorbonnes förvaltning.
Vid revolutionen blev biblioteket ett självständigt statligt bibliotek,
vilket det fortfor att vara till 1923, då det, i sammanhang med nyorganisationen
av de statliga biblioteken i Paris, ingick såsom en avdelning av
Nationalbiblioteket.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
