Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utan anspråk på att komma med något annat än ett löst och obevisligt påstående skulle
jag i alla fall vilja våga den förmodan, att nordisk diktning visat en större förkärlek för »fattige
skjæbner» (för att ta en formulering från Sigrid Undset) än andra länders litteratur. I varje fall
känner sig en nordisk läsare omedelbart hemmastadd i Norah Hoults bok om några av dem, som
livet bedragit. Belysta av det obarmhärtigt avslöjande blixtljus, varmed den moderna av Freud
påverkade novellistiken arbetar, passera de revy: Familjeflickan, Den gamla fröken, Kvinnan
i hemmet, Frånskilda frun, Änkan. De äro sedda med en ganska vass blick för typiskt kvinnliga
ömkligheter, och någon försonande humor eller något av t. ex. Katherine Mansfields poetiska
syn har förf. ej. Men trots detta och trots — eller kanske tack vare — en absolut frånvaro av
sentimentalitet lyckas hon föra dem upp på det mänskliga plan, där ingenting är likgiltigt. G-a L.
Jordan, Elizabeth. Svarta fjärilar. En berättelse om ungdom. Övs. fr.
eng. H. G. 1930. 282 s. Hcee. 4:75.
En underhållande och lättläst bok om ungdomligt övermod och ungdomlig friskhet. Det
moraliska pekfingret är litet för mycket synligt, och sentimentaliteten är ibland film-amerikansk.
Men uppslaget är originellt, och romanen kan anbefallas före många andra av denna art. H. K.
Lacretelle, Jacques de. Silbermann. (Silbermann.) Övs. [fr. fra.] av
Signhild Claëson. Nst. 1929. 169 s. Hcej. 3:75.
Huvudpersonen i denna franska novell, Silbermann, är jude, och boken intresserar en egentligen
som en studie av judisk mentalitet. Den utmärker sig för god psykologi och utsökt språkform,
vilken senare synes komma väl till sin rätt i denna översättning. Men det hela är tämligen
obetydligt och torde inte vara något för de allmänna biblioteken. A. W-n.
Loft, Johannes. Fru Taffelberg och andra berättelser. Övs. [fr. da.] av
Elisabeth Falck. Diak. 1929. 191 s. Hceda. 2:50, inb. 3:25.
Karakteriseras av fin humor och god psykologisk uppfattning av unga människor. Srn.
Raucat, Thomas. Höga måne det var ditt fel. En roman från Japan i våra dagar.
Till sv. [fr. fra.] av Algot Ruhe. L. H. 1929. 268 s. Hcej. 4:75, inb. 7:75.
En spirituell men isynnerhet habil japanskildring, gjord av en västerlänning med räven bakom
örat. De olika faserna av en putslustig historia berättas av flera olika personer, den västerländske
rouen, den unga japanska flickan, den stationsinspektor som fått i uppdrag att under ytterst
hövliga former övervaka den misstänkte främlingen o. s. v. Bakom den högtidligt genomförda,
japanskt konventionella ton,en lurar hela tiden européns ironi, vilket just skall vara bokens spets.
Något »gjort» och artificiellt däri kan icke förnekas, men det är underhållande gjort. F. V.
Stacpoole, H[enry] de Vere. Pärlön. Berättelse från Stilla oceanen. [Övs.] fr. eng.
av Richard Melander. 2 uppl. A. B. 1929. 326 s. (Världssuccéer.) Hcee. Inb. 2:75.
En korallö som ligger paradisiskt skön och oberörd tills där upptäckes en pärllagun, vilken
gör den till skådeplatsen för de uslaste brott, skildrar Stackpoole här i en spännande äventyrsberättelse,
som höjer sig över medelnivån genom sitt vårdade språk och sina kunniga beskrivningar
från tropiska farvatten. E. R-n.
Traven, B[runo], [pseud.]. Dödsskeppet. En amerikansk sjömans historia. Till
sv. [fr. ty.] av Eugen Alban. Holmstr. 1929. 342 s. Hcef. 4:75, inb. 6:75.
— — . Sierra Madres skatt. Till sv. [fr. ty.] av Eugen Albán. Holmstr.
1929. 276 s. Hcef. 4:—, inb. 6:—.
Bruno Traven kallar sig en ny författare, som skriver på tyska, men till stor del hämtar sina
ämnen från Amerika. Vem som döljer sig bakom pseudonymen är obekant. Tydligen har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
