Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltog i striden, har ställt sina anteckningar till förf:s förfogande. Han insåg nog delvis, hur illa
regeringen skött indianfrågan. En »indianbok» — men där den tvivelaktiga romantiken ersättes
av otvivelaktig tragik. C. S-g.
Mexmontan, N[icolaj]. Ur frihetskrigets förhistoria. Militära arbeten och
planer i Stockholm 1917. Schildt 1929. 205 s. Kart., litt. Kddb. 7:50.
Förf., som till 1906 varit chef för finska gardet, men sedan levat som jordbrukare i södra
Finland, blev 1917 medlem, av den finska militärkommittén, som skulle förbereda Finlands
lösryckande från Ryssland. För att verka härför sändes M. och några andra till Stockholm, där de
trädde i förbindelse med tyska agenter, svenska generalstabsofficerare m. fl. Förf. betonar den
stora och värdefulla andel svenska officerare hade i de militära förberedelsearbetena, och det
är därför som boken har ett visst intresse för oss, men dess karaktär av i viss mån försvars- och
tendensskrift gör, att den nog ej kan påräkna läsare i vidsträcktare kretsar. Boken är försedd
med 29 bilagor (brev m. m.). S. Sch.
Persson, Axel W[aldemar]. Hantverk och industri under antiken. W. & W.
1929. 169 s. Ill. Kaa. 5:—.
Boken giver icke blott en framställning av yrkesutövningen i antiken — några av de
viktigaste yrkena och deras metoder skildras i ett av avsnitten —, utan huvudvikten faller på de
ekonomiska, sociala och statliga frågor, som äro förknippade med den hantverksmässiga och
industriella produktionen i forntiden. Den grundläggande frågan, i vad mån man har rätt att tala om
industri i en tid, som icke kände maskinteknik och stordrift, får en enligt min mening övertygande
belysning, samt vidare även den omdiskuterade frågan om antikens hushållningsformer.
Produktionens samband med en orts politiska betydelse upptages i avsnittet om de viktigaste
industricentra. Arbetets ställning var under antiken mycket annorlunda än i vår tid beroende därpå,
att slavarbete användes i stor omfattning. Detta förhållande och dess följder liksom de fria
hantverkarnas ställning, löner och sammanslutningar behandlas ingående. Därefter övergår förf.
till en intressant skildring av statens i olika länder och vid olika tider starkt växlande ställning
till hantverk och industri; statsingripandet, som är utmärkande för Egypten och den senare
kejsartiden, skildras till sin art och sina olyckliga följder. Boken slutar med några antydningar om
den sociala frågan i forntiden. Framställningen är synnerligen klar och lättfattlig, och boken
kan livligt rekommenderas icke blott åt den, som önskar lära känna denna viktiga del av antikens
liv, utan också åt var och en, som intresserar sig för ekonomisk och social historia. M. P. N.
Rodocanachi, E[mmanuel]. Tre furstehov i Vatikanen under renässansen.
Övs. fr. fra. av S. Neander Nilsson. W. & W. 1929. 447 s. + 16 pl. Ill., portr.
Preg. Ki. 12:—.
Författaren, bekant som en framstående kännare av den italienska kulturhistorien, har i
detta arbete skildrat livet i Rom under de tre påvarna Sixtus IV, Innocentius VIII och Alexander
VI. I religiöst och moraliskt hänseende betecknar denna period, vilken omfattar slutet av
14- och början av 1500-talet, påvemaktens och den katolska kyrkans djupaste förfall. Sixtus IV
utnyttjade påvestolens alla resurser för att berika sina utsvävande och tygellösa släktingar,
Innocentius VIII höll högtidligt bröllop för sin son i Vatikanen, och Alexander VI byggde hela sin
politik på ett flitigt bruk av både giftet och dolken. Framställningen är följaktligen icke fattig
på sensationella detaljer. En svaghet hos arbetet är emellertid dess bristande överskådlighet;
detaljerna äro alltför hopade och skymma därigenom ofta huvudlinjerna. För kulturhistoriskt
intresserade läsare torde det dock utgöra en ganska intressant läsning. O. W-n.
Strachey, Lytton. Drottning Elisabeth och greven av Essex. Till sv. [fr.
eng.] av Ragnar Sjöberg. L. H. 1929. 292 s. Kec. 7:50, inb. 10:50.
Även om detta arbete icke kan mäta sig med förf:s genialiska teckning av drottning Viktoria,
står det dock synnerligen högt. Det behövs en framstående psykolog som Strachey för
att träffande kunna skildra en sådan gestalt som drottning Elisabeth och hennes förhållande till
Essex. I stilistiskt avseende står också detta arbete högt och som det även lämnar en inblick
i engelskt samhällsliv och engelsk historia under drottning Elisabeths sista regeringsskede, bör det
finna många läsare. S. Sch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
