Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pestalozzi, Johann Heinrich. Lilius, Albert. Pestalozzi. Hans liv och gärning.
N. o. k. 19^9. 130 s. Ill., portr., litt. (Natur o. kultur 93.) Lb. 2:25, inb. 3:—.
Boken ger ej i främsta rummet den pedagogiske tänkaren och nygestaltaren Pestalozzi utan i
stället den store idealisten och människan. Detta måste anses vara riktigt, då förf. så dels kunnat
framställa det väsentligaste hos Pestalozzi och dels kunnat teckna en människobild, som har ett
verkligt allmänt intresse. En levande personlighet med brister och förtjänster och främst med en
oändlig kärlek till mänskligheten, sådan träder P. emot oss i den i all sin utomordentliga
enkelhet gripande skildringen. A. H-r.
Reslow, Wilhelm. En bokbinderiarbetares minnen. Tiden 1929. 249 s.
Ill., portr. Preg. (Skr. utg. av Arbetarnas kulturhist. sällsk. 2.) Lc. 3:50.
R. var en representant för arbetarrörelsen under en förgången tid, en tid då motsättningen mellan
arbetsgivare och arbetare ännu ej var så skarpt tillspetsad som den sedermera blev. Man stod
fortfarande — inte minst gällde det kanske om ett sådant yrke som bokbinderiet — i mycket på
hantverkets stadium och hade kvar en hel del traditioner från skråtiden. Och hur verksam del
Reslow än tog i bildandet och utvecklandet av bokbinderiarbetarnäs sammanslutningar, är han själv
snarast en typ av en småborgerlig hantverkare. I 1880- och 1890-talens liberala sammanslutningar
i Stockholm har han varit en uppmärksammad och uppskattad deltagare. Ett uttryck för den
aktning och det förtroende han åtnjöt var att han 1894 utsågs till medlem i den kungliga kommitté,
som skulle avge förslag till bestämmelser i fråga om inrättandet av förliknings- och skiljenämnder i
tvister mellan arbetsgivare och arbetare, en av de tidigaste om inte den tidigaste kommitté, där en
arbetare var tillkallad som medlem.
Det är med både intresse och nöje som man läser den gamle bokbindarens skildringar ur yrkeslivet,
hans minnen från lärlingstiden i Lund och sedan från arbetet på olika verkstäder i Kalmar,
Stockholm och slutligen i Förenta staterna. Från ungdomsåren var han nära vän med hovbokbindaren
Gustav Hedberg och han ägnar honom några varma minnesord. Man får slutligen idylliska
tavlor från stockholmskt folkliv på Djurgården, vid sidan om en och annan skildring från sådana
tidens stora klang- och högtidsdagar i huvudstaden, i vilka Reslow på grund av sin ställning som
en av arbetarnas förtroendemän har deltagit på närmare håll, t. ex. firandet av hundraårsdagen
av franska revolutionen, mottagande av John Ericssons kista 1890, välkomstfesten för den franska
nordsjöeskadern 1891 o. s. v.
Ett värdefullt tillskott till memoarerna är det av bibliotekarien Åhlander utarbetade
personregistret. F. H.
Salvius, Lars. Schück, Henrik. Lars Salvius. Minnesteckning. Nst. 1929.
207 s. Lc. 5:—.
Salvius var en banbrytare för den svenska bokhandeln, och minnesteckningen över honom
blir därför också en skildring av hur drägliga materiella villkor för litteraturen skapades i vårt land.
Det är ett viktigt kapitel i frihetstidens odlingshistoria som därigenom får sin belysning, och
arbetet har betydelse både för den litterära och den ekonomiska historien. Samtidigt har det
publicerats i Svenska akademiens handlingar med anledning av en över Salvius slagen medalj. B. M.
Wennerberg, Gunnar. Jeanson, Gunnar. Gunnar Wennerberg som
musiker. En monografi. H. G. 1929. 259 s. Ill., portr. Preg. Lc. 8:50.
Wennerberg åtnjuter av inhemska tonsättare från mitten och senare hälften av 1800-talet
en snart sagt enastående popularitet; det är ett faktum som väl motiverar ett arbete, som
huvudsakligen tar sikte på att skildra honom som skapande tonkonstnär. Undersöker man orsakerna
till denna popularitet finner man emellertid, att den till mycket stor del är beroende på
utom-musikaliska faktorer och detta gäller snart sagt alla arter av hans produktion, Gluntarne såväl
som de andliga visorna (Davids psalmer) och ehuru kanske i mindre grad även hans fosterländska
manskörer. Det är under sådana förhållanden en icke alldeles så enkel sak att så att säga renodla
den musikaliska typen hos honom. Lättast torde det ha varit att få fram en skarpare profil, om
man med slopande av detaljundersökningar, koncentrerat skildringen till några färgstarka
penseldrag med medveten risk att överdriva både de mörka och ljusa färgerna. Totalbilden hade knappast
behövt bli lidande därpå, även om ett eller annat drag möjligen feltecknats. Författaren har
emellertid valt en annan metod. Sannolikt bunden av att åstadkomma ett omfångsrikare verk har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
