Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erfarenheterna från Tahiti, Nya Zeeland och Australien kunna ej kallas vardagliga, och skildringen är
intelligent, levande och välskriven. Hennes inblick i australiskt samhällsliv ger det vanliga intrycket:
det måste vara något fel med den kontinenten. Vittnesbörden äro nu så samstämmande, att man
knappast kan misstaga sig på den saken. C. S-g.
Johnson, Amandus. I marimbans land, Forskningar och äventyr i Angola.
H. G. 1929. 303 s. Ill., portr., kart. Np. 10:50, inb. 13:50.
Den bekante amerikasvenske historieskrivaren tog sig ledigt ett år och for till Afrika. Marimban
är ett originellt musikinstrument, och dess land är Angola, där J. ägnade sig åt studier av negrerna
samt åt jakt. Angola är portugisiskt efterblivet, men framtidsmöjligheterna synas stora. För
forskaren erbjöd det ett intressant fält, och förf. lärde sig strax behärska de etnologiska metoderna.
Han studerade särskilt religion, språk och sagor, och han lyckades bevisa att kannibalism
fortfarande förekommer. Som hans krönika är trevligt skriven och avhandlar ett horn av världen,
om vilket vi vetat bra litet, har den sitt givna berättigande. C. S-g.
Johnson, Martin. Kamerajakt på kannibaler. Till sv. [fr. eng.] av Göran von Horn.
L. H. 1929. 208 s. + 20 pl. Ill. (Färder o. äventyr.) Nrb. 6:75, inb. 9:50.
Skildrar Martin och Osa Johnssons äventyr på Nya Hebriderna 1917 och 1919. De drogo ut
för att söka riktiga människoätare och gåvo sig trots varningar i lag med några av de mest fruktade
stammarna. En mängd intressanta och av utmärkta bilder belagda upplysningar lämnas om dessa,
om också ur etnografisk synpunkt föga nytt kom i dagen. Det är de personliga äventyren med
alla deras stora risker, som framför allt fängsla. Misstankarna, att kannibalism ej alltför sällan
förekommer, voro starka, men det avgörande beviset fattades. Även detta blev dock J. i tillfälle
att lämna. En spännande bok om vild primitivitet, sådan den numera står att finna på mycket
få ställen på jorden. C. S-g.
Karsten, Rafael. Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. N. o. k.
1929. 190 s. Ill., portr., kart. Nqd. 6:75, inb. 8:50.
Prof. K. återvände nyligen för en kort tid till sina gamla jaktmarker i det inre av Ecuador
och de krigiska jibaroindianerna, bland vilka han sedan gammalt är mycket hemmastadd. Några
märkligare nyheter uppenbarades ej, och äventyren voro ej av farligare art, men man beundrar
gärna den säkerhet, varmed förf. rör sig i rätt osäkra trakter. Ett par slutkapitel ägnas det gamla
inkariket; deras innehåll är dock skäligen tunt. C. S-g.
Kellermann, Bernhard. På persiska karavanvägar. Till sv. [fr. ty.] av
Saima Stenlid. L. H. 1929. 234 s. (Färder o. äventyr.) Noa. 5:75, inb. 8:50.
K. har färdats genom Persien från Kaspiska havet till Persiska viken. Han ger en mycket
målande skildring, där konstnärlighet i stilen förenas med en rikedom av vederhäftiga sakuppgifter.
Märkvärdigt nog finnes icke mycket som skvallrar om den mångordige och fantasifulle
roman-iörfattaren, vilket ju bära är till fördel i detta fall. Resultatet har också blivit en god och
mångsidig bild av Persien i brytningstid. C. S-g.
Larson, F[rans] A[ugust]. Mongoliet och mitt liv bland mongolerna. Av F. A Larson,
hertig av Mongoliet. 3 uppl. A. B. 1929. 330 s. Ill., portr. Noc. 8:50.
Hertig Larson, en märklig svensk man, är en av de bästa kännarna av Mongoliet, av vilket han
i sin synnerligen framstående bok givit en uttömmande skildring, som äger nyhetens hela behag.
Historia, politik, fysisk och ekonomisk geografi, folkliv och bebyggelse, allt finner man här
vederhäftigt och nöjsamt framlagt, och förf. är till på köpet en mycket god berättare och stilist. Så
skall en land- och folkskildring ta sig ut, och därför har denna sin givna plats i alla bibliotek. C. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
