Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbiblioteksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgängligt, någorlunda välförsett bibliotek är — det bör särskilt understrykas —
ett utmärkt hjälpmedel för den uppfostran till självverksamhet, som måste
anses vara en av skolans viktigaste uppgifter. Det rena läxläsandet torde till
och med i ett och annat fall med fördel kunna ersättas av lärjungarnas egna
efterforskningar i bibliotekets böcker. På vissa håll, till exempel i några
danska skolor, har man i detta avseende gått mycket långt och anser sig hava haft
gynnsamma resultat. Biblioteket lämnar slutligen friare fält än skolan åt
lärjungarnas olika individualiteter att göra sig gällande. Det kan därför hjälpa
de unga att komma till klarhet över sina intressen och för dem underlätta det
framtida valet av levnadsyrke.
För det självbildningsarbete, som kräves efter slutad skolgång, är det å
andra sidan av utomordentlig betydelse, att barnen redan under skoltiden ha lärt
sig, vad ett bibliotek kan giva, att de fått intresse för böcker och läsning och
vant sig vid att på egen hand hämta kunskaper ur böckerna. Den, som i barndomen
lärt sig använda biblioteket, har lättare att finna vägen dit även som vuxen.
Att barnen få tillgång till bibliotek är därför både ur skolundervisningens
och ur folkbildningsarbetets synpunkt ett intresse av den allra största vikt.»
Skolöverstyrelsen verkställde år 1924 i samband med sitt yttrande över
Folkbildningssakkunnigas betänkande en utredning även angående skolbiblioteken.
Till en början lämnade Överstyrelsen därvid följande sammanfattning
angående från olika håll framförda önskemål rörande statens understödjande
av skolbiblioteken:
Skolbiblioteken böra göras obligatoriska.
Det nuvarande maximum bör höjas.
Statsbidragsvillkoren böra så avvägas, att de direkt befordra en mera
kvalificerad biblioteksverksamhet.
Även vissa andra kategorier av skolbibliotek, än de i författningen nämnda,
böra kunna komma i åtnjutande av statsbidrag ur anslaget till understöd av
folkbildnings väsendet.
Överstyrelsen uttalade därefter sin uppfattning angående de sålunda
framförda önskemålen i följande ordalag:
»Av dessa önskemål innebär det första — att skolbiblioteken skulle göras
obligatoriska — en helt ny princip och är dessutom av den vittutseende
beskaffenhet, att överstyrelsen — om också starka skäl otvivelaktigt kunna anföras
för detsamma — anser att det bör ställas på framtiden.
De övriga önskemålen åter äro alla av den natur, att de ej kräva någon
omfattande utredning. Det gäller här mycket påtagliga behov, och man kan
vid deras tillgodoseende till stor del bygga på de principer, som
folkbildningssakkunniga föreslagit i fråga om folkbiblioteken.
Enligt gällande författning utgår, såsom förut nämnts, statsbidrag för upprättande
och underhåll av skolbibliotek dels till skoldistrikt (för bibliotek vid
folk- och fortsättningsskolor), dels till styrelse för högre folkskola, kommunal
mellanskola, folkhögskola, småskoleseminarium, lärlingsskola o. s. v. Med
hänsyn till anslagsbehovet råder givetvis en bestämd skillnad mellan dessa båda
grupper. Vad den senare kategorien angår, ha hithörande skolor i regel
relativt lagt lärjungeantal, och statsbidragsbehovet synes kunna tillgodoses, om
man höjer maximum till 300 kronor. Vad åter skoldistrikten angår, äro dessa
av ytterst växlande storlek. Vid sidan av små distrikt med en enda skola och
ett fåtal elever finnas ju stora distrikt med stort antal skolor och med ända upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
