Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbiblioteksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Överstyrelsen har årligen återkommit med sitt förslag på denna punkt,
men det har ej upptagits av Kungl. Maj:t, som med hänvisning till
statsfinansiella synpunkter skjutit dessa önskemål på framtiden.
Riksdagen har emellertid upprepade gånger med anledning av enskilda
motioner gjort välvilliga uttalanden. 1929 gav riksdagen sålunda uttryck åt en
förhoppning, att Kungl. Maj:t skulle finna det möjligt att inom en snar
framtid underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren för
dessa bibliotek. Årets riksdag erinrade ånyo härom och fortsatte därefter:
»Ehuru riksdagen finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna
beredas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av
riksdagen erkänts, anser riksdagen dock, att en omläggning av förenämnda
understödsbestämmelser ej bör genomföras utan att förslaget först undergått
vederbörlig granskning och prövning av Eders Kungl. Maj:t.
Med framhållande av vad 1929 års riksdag anfört om önskvärdheten av en
snar lösning av denna fråga, finner sig därför riksdagen i avbidan på
framställning i ämnet från Eders Kungl. Maj:ts sida ej heller denna gång böra
vidtaga någon åtgärd i saken.»
Skolöverstyrelsen har i sina denna höst ingivna riksdagspetita åter upptagit
frågan. I motiveringen påpekades, hurusom statsmakterna vid upprepade tillfällen
senare år gjort uttalanden, som visat att de behjärtade skolbibliotekens
betydelse för skolarbetet. Så har till exempel 1927 års riksdag i fråga om
läroverksbiblioteken uttalat, att frågan om bättre utrustade skolbibliotek och
anordnande av särskilda studierum vore av den största betydelse för resultatet av
skolans arbete. I propositionen nr 116 till 1927 års riksdag, till vilken riksdagen
därvid hänvisade, framhölls också av Kungl. Maj:t bland annat, att en
maktpåliggande uppgift för den nutida skolan vore att fostra de unga till ett
självständigt bruk av boken, både uppslagsböcker och andra böcker, samt att denna del
av undervisningen bleve av verklig betydelse för en rationell läggning av arbetet
först, när den i främsta rummet inriktades på att anvisa lärjungarna
utgångspunkter och medel att på egen hand arbeta sig fram till nytt vetande. En sådan
ordning förutsatte emellertid tillgång till ett icke alltför torftigt bibliotek med
därtill anslutet läsrum.
I 1928 års läroverksstadga ha också införts föreskrifter som i långt högre grad
än tidigare framhålla skolbibliotekens centrala plats i skolarbetet. Efter hand
har därjämte påbörjats en reglering av anslagen till läroverkens bibliotek.
Det understrykande av skolbibliotekets plats i läroverkens arbete, som således
skett i senaste läroverksstadga har i själva verket för till exempel folk- och
fortsättningsskolorna gjorts långt tidigare. I anvisningarna rörande ämnet
modersmålet i 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor uttalades till
exempel om skolbibliotekets plats i undervisningen bland annat följande:
»Lärjungarnas läsning på egen hand bör på lämpligt sätt uppmuntras och
ledas. Detta kan ske särskilt därigenom, att barnen vänjas vid att använda
skolans bibliotek. I synnerhet på de lägre stadierna böra barnen av läraren erhålla
anvisning på böcker eller stycken i böcker, som lämpa sig att av dem läsas på
egen hand. För att uppmuntra till sådan läsning kan det vara lämpligt, att
enskilda barn få vid passande tillfällen inför kamraterna redogöra för intressanta
stycken, som de läst i någon bok.»
Vikten av att vid undervisningen finnes bekväm tillgång till uppslagböcker
understrykes vidare i följande ordalag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
