Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Hamsun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glädjas och njuta. Denna Hamsuns teckning av ett allmogeöde gömmer ett
problem av stor modernitet.
Men Hamsun har inte låtit sin ungdoms vandrande hjälte vara utan ett
försvar. August Världsomseglaren har hans oavlåtliga intresse och hans kärlek
i föga mindre grad än den manliga stadighetens urbild Isak i Markens gröda.
Den påhittige och verksamhetslystne August, en fantasiens fakirbegåvning, en
pust från länderna bortom Atlanten, en levande tidning från stora världen,
sätter fart i det nordländska bysamhällets stilla sinnen, ger näring åt deras drömliv
och grundar en rad företag, som till en början märkvärdigt gynnas av lyckan;
då större delen av dem ramla, far han i väg lika tomhänt som han kommit.
Planterande livgivande frön i andras själar, förblir han tom för sig själv. Han
har ingen varaktig stad, intet behov av en sådan och utan tvivel för att förklara
denna hans lätthet, hans brist på tyngd, låter Hamsun honom vara sexuellt
oförmögen. Men diktaren kan trots detta gravamen ej upphöra att förnöjas av
och älska hans själs spänstighet och påhittighet. Hans August blir fantasien
själv, som flyr ner från okända rymder och rör om i den stilla Betesdadammen,
så att de lama gå, de blinda få syn och de med stärkt tro gå till nya företag,
och nya dårskaper. Vad som mer än bondefilosofien, representerad av gubben
Esra, är hans sista boks verkliga moral, det är övertygelsen om tankens och
fantasiens nödvändiga roli i livets ekonomi. Fantasien ger människolivet fest,
rörelse och solidaritet, den grundar nya företag, den är skaldekonstens, handelns
och industriens genius. Med denna tydning yppar sig i boken en riktig och
allmänmänskligt intressant motsättning, framställd av diktaren med fint
förstånd och en rik människoerfarenhets humor, mellan den fantasistyrda historiens
glänsande men osäkra liv och tillvarons fundamentala och primitiva realiteter,
till vilka man i nödtillstånd återfaller för att vid första frist och ljusning börja
framåtskridandets vågspel på nytt.
Så har i Hamsuns sista verk vardera tendensen i hans stora diktning fått
sitt och han så gott det kan låta sig göra skipat rätt mellan bonden och
resenären, mellan den enes trånga men välgrundade prosa och den andres
vittsvävande fantasi, mellan traditionen och trotset, mellan bofastheten och
äventyrslusten.
Människans liv pendlar mellan dessa motsatta dragningskrafter. En var
må se till hur han kan reda sig med denna stora svårighet, varken släppa eller
försaka något viktigt, vars saknad stjäl hans kraft, utan med djärv men i
synnerhet försiktig skiftning göra livets räkning god och vacker. Det gäller att
göra det ena och det andra inte låta. Hamsuns diktning har byggt ett storslaget
rikt människogalleri och en ny betydande idébildning under ett livs prövning
av äventyrets och bofasthetens problem.
Följande arbeten av Knut Hamsun finnas i bokhandeln: Bonniers förl.
August Världsomseglaren. D. 1—2. (1930, à 3:75.) — Benoni. (1929,
2:—.) — Kvinnfolken vid brunnen. (1929, 3:75.) — Landstrykare. D. 1—2.
(1929, 3:75.) — Markens gröda. (1929, 3:75.) — Mysterier. (1929, 3:75, inb.
6:25.) — Pan. (1929, 1:25.) — Rosa. (1929, 1:75.) — Segelfoss stad. (1929,
3:75.) — Sista kapitelet. (1929, 3:75.) — Svält. (1929, 1:50.) — Under
höststjärnan. (1929, 1:50.) — En vandrare spelar med sordin. (1929, 2:25.) —
Viktoria. (1929, 1:—.)
Sv. andelsf.
Benoni. (1929, 5:75.) — Benoni. Rosa. (1921, 11:50.) — Buskskog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
