- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
283

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi) - M. Antropologi och folkkunskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Professor Alma Söderhjelm, den svensk-finländska historikern, meddelar i detta verk sina
ungdomsminnen från Viborg och Karelen. Fadern, sedermera prokurator Söderhjelm, var vid
denna tid häradshövding i en domsaga i Karelen. Författarinnan skildrar det friska sommarlivet,
en talrik syskonskara — åtta systrar och tre bröder, den äldste sedermera professorn och envoyén
Werner Söderhjelm — förde ute i Karelen och det kosmopolitiska mångspråkiga Viborgs miljö.
Här och var kan anmärkas mot väl stor utförlighet i behandling av familjära angelägenheter.
I sin helhet står verket med sitt rika innehåll och sina kritiska personkarakteristiker över
medelnivån av memoarer; både romanförfattarinnans berättarkonst och historieskrivaren med sin
skolning i utredande analys och objektiv framställning ha deltagit i författandet.         J. L.

Wrede, Mathilda. Fogelberg, Evy. Mathilda Wredes sista år. Lb. 1929.
133 s. Ill., portr. Lb.         2:50, inb. 3:75.

Mathilda Wrede, de finska fångarnas vän, har förut blivit föremål för biografisk behandling
i två böcker, Fångarnas vän, och Bland fångar och fria, båda av Evy Fogelberg. Nu har av
samma författarinna utkommit Mathilda Wredes sista år, behandlande tiden 1924 till hennes död
julen 1927. Förf. har synbarligen stått Mathilda Wrede mycket nära, och hon skildrar här med
kärleksfull pietet nya smådrag hos den aristokratiska men också kristet ödmjuka kvinnan, som
ägnade sitt liv åt att hjälpa lidande. Huvudpartiet i boken upptages av Mathilda Wredes aldrig
mattade kamp för de grekisk-katolska munkarnas rätt till det gamla hävdvunna påskfirandet
på Walamo kloster i Ladoga. En ytterst vårdad stil gör den lilla boken lättläst och intressant.         E. W—k.

M. Antropologi och folkkunskap.


Svenska kulturbilder. Under red. av Sigurd Erixon o. Sigurd Wallin.
D. 1—4. [= Bd 1, 2.] Sk. 1929, 30. 4:o. Ill., portr. Mba.         à 11:50, inb. 16:50.

Ett stort anlagt verk, redigerat av två vid Nordiska museet anställda tjänstemän. Utgivarnas
avsikt är att i 12 delar ge en bred översikt över svensk kultur sådan man kan studera den
framför allt i ännu kvarlevande märkliga kulturminnesmärken av olika slag. De ha därvid valt
metoden att låta specialister i korta fristående uppsatser berätta om en särskild förnämlig eller typisk
byggnad eller heminredning, en intressant typ av föremål, en gammal sedvänja e. d., varvid
ämnena för uppsatserna valts så, att de samtidigt tillsamman ge en viss helhetsbild.

En förteckning över uppsatstitlarna i första häftet ger en klarare uppfattning av bokens
allmänna karaktär: Nummer tio Växbo. En bondgård av hälsingesnitt. — Carl von Linnés hem på
Hammarby. — Kyrkåka och kappsläde. — Ett besök på Björkö i Österbotten. — Ett stockholmshem
från frihetstiden. En storborgare, hans stadsboning och malmgård. — En bys insignier och
instrument. — Stora daldansen och dess vapen. — Om kakelugnar och kakelugnskonst i sydöstra
Sverige. — Hos en brudkläderska. — En släktby och dess stamfader. — Ett bröllop hos
rågö-svenskarna. — Kina slott. — Ramen kring ett rokokohovs sommardagar. — Pehr Westman i
Utanö. Ett kapitel ångermanländsk bygdekonst. — Garnityr. — Bröllopsstugor. —
Korsvirkesstadens klassicism. Arkitekturstudier från Hälsingborg omkring år 1800. — Härkeberga. Ett
uppländskt prästhem som kulturminnesmärke. — Jungfrukrans och hustruduk. — Onkel
Adamsmuseet i Linköping.

I vissa fall komma att inflyta en rad av uppsatser belysande närgränsande ämnen. Sådana
serier bli t. ex. »Storbondegårdar och bergsmansgårdar», »Svenska forskare- och skaldehem»,
»Tidsstilarna i de kungliga slotten», »Bygdekonstnärer och folkkonst», »Statsceremonier och dramatiska
fester», »Herrgårdar i Finland», »Gamla dryckeskärl av trä», »Den indelta armen, de gamla
mötesplatserna och livet på roten».

Den sålunda valda monografiska framställningsformen ger, när den bemästras så förträffligt
som här skett, en från vissa synpunkter mera konkret och levande bild av minnesmärkena än
en jämn fortlöpande kulturhistoria skulle kunnat göra. Härtill kommer att den kulturhistoriska
forskningen ej ännu hunnit så genomarbeta sitt rika material att man vågat sig på en dylik
sammanfattande skildring.

Medarbetarna äro de främsta fackmän på olika områden. Den typografiska utstyrseln är
förnämlig och planschmaterialet rikt, ypperligt valt och synnerligen väl reproducerat, delvis i
färgtryck. Med våra dagars livliga hembygdsintresse bör en publikation sådan som denna kunna
påräkna en stor publik, och åtminstone i alla större bibliotek bör dess anskaffande vara
obligatoriskt.         K. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:13:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1930/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free