Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där hårfrisören är ur stånd att klippa hår och måste taga emot hjälp av sina
kunder. Eller där en hyrkusk inte kan köra sin droska, innan hans passagerare
invigt honom i körkonsten.» Och så påpekar han mycket förnuftigt, att
polisen bl. a. har sin styrka i sin pålitliga och starka organisation: »Sherlock
Holmes kan, så tänker jag mig, gissa, att en fullkomligt främmande person som
går över gatan är en utlänning, blott emedan han följer trafikregeln åt höger
i stället för åt vänster. Jag är övertygad om att Lestrade inte skulle gissa sig
till något sådant. Men vad de förtiger är att polisen, som inte kan gissa,
antagligen vet det på förhand. Lestrade kunde ha reda på att mannen är en
utlänning emedan det är hans avdelnings uppgift att hålla ett öga på alla
utlänningar.»
Alldeles utan är det väl inte, att man här erinras om det gamla talesättet
att kasta sten, då man sitter i glashus. Den menlösa fader Brown är lika
underbart skarpsinnig som trots någon privatdetektiv. I övrigt är han himmelsvitt
olik dem. Hela den vanliga detektivapparaten lämnar Chesterton åsido och i
stället bygger han, åtminstone ofta, sina berättelser på en slående psykologisk
iakttagelse. Då Wells hade skrivit sin bok Den osynlige mannen, där
huvudpersonen med hjälp av okända och märkliga elektriska strömmar upphäver
de vanliga optiska lagarna, skrev Chesterton sin lilla berättelse med samma
titel, där han visar, att den man som i verkligheten är osynlig, det är den
som man är så van att se, at man inte lägger märke till honom, t. ex. en
brevbärare. Och i Apollos öga avslöjar han solgudens överstepräst, som stod
orörlig och synlig för alla då det hemska dödsskriket från offret för hans listigt
uttänkta förbrytelse ljöd. »Jag visste inte vad som skett, men jag visste att
han på förhand väntade det.»
Måhända skall detektivromanernas stora läsekrets känna sig besviken
inför Chestertons senaste bidrag, Fader Browns hemlighet (Schildt 1930, 3: 25).
Författaren begagnar nämligen berättelsen huvudsakligen som relief för sina
reflexioner över etiska och psykologiska problem. Andra skola finna så mycket
mera nöje i dem. Tag bära som ett litet exempel poeten som stannar orörlig
flera timmar på brottsplatsen. Åklagaren »finner det besynnerligt att Orm
kunde vandra omkring i en vacker trädgård utan någon sysselsättning. Gud
välsigne, en poet skulle som ingenting vandra omkring på samma ställe i tio
timmar, om han höll på med en dikt.»
Chestertons paradoxmakeri stöter bort en del folk. Men ingen skulle finna
det mera orimligt än Chesterton själv att fordra att han skulle fattas efter
bokstaven. Det uppfriskande med honom är just att han liksom säger: Se här
något att tänka på; fundera nu själv ut hur mycket av detta som står sig.
Man får sanka sig djupt, då man övergår till namnet för dagen på
detektivromanens område, Edgar Wallace. I fråga om kvantitet slår han alla
rekord och det har uppväxt en rik mytbildning om den lätthet, med vilken han
skakar böcker ur armen. Det märks också genast att de äro skrivna med
iltågsfart. Då man finner att ett och samma kapitel använts så gott som alldeles
lika i två skilda arbeten, förstår man, att inte just mycken omsorg nedlagts på
att få till stånd en organisk och genomtänkt helhet. Någon vidare hänsyn till
psykologisk sanning tages inte och även logiken får emellanåt sitta betänkligt
emellan. En strängare granskare skulle knappast ens räkna Wallace såsom
detektivförfattare. En sådan bör dock räkna med sannolikheter och
möjligheter — Sherlock Holmes har någon gång formulerat regeln: uteslut det
omöjliga, så återstår det verkliga, hur osannolikt det än synes — men Wallace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
