Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAKESPEARE OCH SVERIGE.
Några grunddrag.
Av Nils Molin.
Shakespeare och Sverige — ämnet är tämligen fattigt, sett under jämförelse
med hur omfattande resultat en motsvarande undersökning av andra
länders nationallitteratur skulle ge, en litteratur rikare på dramatik av betydenhet
än vår. Likafullt är givetvis ämnet alldeles för rikt, när man skall söka att i
en kort redogörelse sammanfatta de resultat som en relativt grundlig
undersökning av forskningsfältet skänker.
Det dröjer länge innan man här i Sverige börjar intressera sig för den store
britten och innan man finner spår av inflytande från hans dramatik. Det är
många faktorer som betinga det faktum, att intresset uppspirar så jämförelsevis
sent. Kunskapen i engelskt språk är till en början svagt utvecklad. Det finnes
under 1700-talet så gott som ingen universitets- eller skolundervisning i
engelska; det är först långt in på 1800-talet det blir något allvar av denna. På den
vägen erhålles alltså inte stora möjligheter att fostra några översättare. Och
översättningar samt sceniska uppföranden är dock vad som främst skall
förmedla Shakespeare åt den svenska publiken.
1700-talet är i hög grad det medelbara inflytandets tid. Kunskapen om
Shakespeare går omvägar över Frankrike och Tyskland, oftast över Frankrike.
De svenska försöken till shakespeareöversättningar under 1700-talet äro av det
allra obetydligaste slag. Tyska och franska översättningar funnos
emellertid och lästes också här. I Gustav III :s bibliotek på Gripsholm fanns t. ex.
fransmannen La Places tolkningar som äro de tidigaste försöken, de utkommo redan
1745. Dessa tolkningar äro visserligen inga översättningar i modern mening
utan innehålla beträffande en del av dramerna blott ett återberättande av
handlingen i dessa. Men därjämte finnas fransmannen Letourneurs verkligt goda
översättning utav samtliga shakespearestycken och detta arbete har nog varit det
hjälpmedel genom vilket man oftast och bäst lärt känna Shakespeare här i
Sverige under detta sekel. Eschenburgs tyska översättning annonseras någon gång
i pressen men synes icke vara mycket känd.
Vad beträffar Shakespeare på svensk seen under 1700-talet är det blott
landsortsteatern man har att göra med; vidare bör man erinra sig att det är i mycket
fria bearbetningar och omstuvningar man ger Shakespeare. Även på detta
område har ett franskt arbete spelat rätt stor roli. Det är Francois Ducis’
originella bearbetningar av Hamlet och Romeo och Julia som vid flera tillfällen ha
nyttjats enligt vad efterforskningar ge vid handen.
Men naturligtvis kan det också finnas en mera direkt kunskap om
Shakespeare. När Hamlet spelas i Göteborg 1787 säges det i spektakelannonsen vara en
översättning från engelskan som användes. Shakespeareupplagor påträffar man
redan tidigt under 1700-talet i enskilda boksamlingar, senare även i de offentliga
biblioteken. Man kan, med mer eller mindre framgång, söka efterspåra hos
svenska resenärer i England vad dessa inhämtat för kunskap om den störste
av dramatiker, om lyckan velat att de fått se honom spelad. Vanligen erhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
