Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER FÖR BARN OCH UNGDOM. 12J
utplånat, men ända vågar jag inte ta det där steget förrän jag sagt dig allt.» Moster försäkrar henne
om Guds förlåtelse, sedan han givit henne mod att tillstå sin dårskap. Den unga flickan är också
bekymrad för att hon ej tror riktigt. Mostern ger henne då en medaljong som varit hennes mors.
»Så — nu är den din. Så lätt är det att tro. Din tros hand skall endast taga emot de gåvor som givas
dig i Guds ord och sakramenten, och de äro dina.» — »Åh, moster Eva, är det så lätt, då tror jag
att jag vågar.» Det är ingalunda någon vilja att avkristna barnlitteraturen som gör att man tar
avstånd från dylika sätt att framställa religionens livsvärden, till ingens båtnad, men säkerligen till
skada för många, antingen genom att ge dem avsmak eller också genom att framkalla ett
känslo-sjukt stämningsläge. G. L.
May, W[illiam] J., [o.] Hawkins, K. Från scout till kung. Tvenne
äventyrsberättelser från Västafrika och Ceylon. Övs. fr. eng. av Sigrid Alm. Utg. av
Svenska kyrkans missionsstyrelse. Diak. 1931. 67 s. 111. 1: 50, inb. 2: 25.
Dessa bägge äventyrsberättelser, en från Västafrika och en från Ceylon, äro knappast så
märkliga, att en översättning är till fullo motiverad. Titelberättelsen ger emellertid en del intressanta
drag ur negerstammarnas liv, under det att den andra berättelsen, Fången i ruinen, är mera
talangfullt skriven. Tendensen är god. Översättningen hade nog kunnat vara en smula ledigare. Nth. J.
Munsterhjelm, Ludv[ig]. Tre pojkar på Spetsbergen. Äventyrsskildringar
för pojkar. A. B. 1931. 137 s. (Önskeböckerna.) Inb.. 3: 50.
Envar, som har något med ungdomens fria läsning att skaffa, har nog kunnat konstatera, hur
de senare årens händelser i polartrakterna särskilt hos pojkarna stimulerat intresset för livet på
de nordligaste breddgraderna. Böcker om dessa bygder ha på senare år varit guterad litteratur i
barn- och ungdomsbiblioteken. Munsterhjelms bok, Tre pojkar på Spetsbergen, anknyter till detta
intresse. Den utgör en läsvärd berättelse om tre finska pojkar och en »bästeman» på ett
fångstfartyg, vilka vid en expedition till lands bli avskurna från förbindelse med fartyget och få tillbringa
en vinter på Spetsbergen. Boken är inte särdeles spännande, men den ger en god bild av natur
och djurliv på Spetsbergen och är trevlig och underhållande. Några enstaka försök att tala
pojk-slang förefalla rätt onödiga. Nth. J.
Nordström, Ester Blenda. Patron Annmari. Rackarungen blir bonde.
W. & W. 1931. 182 s. 5: 75.
I alla denna författarinnas böcker röjer sig hennes kärlek till naturen, både till vildmarken
och den odlade jorden. Hon prisar det stilla, sega lantliga arbetet och de människor som utföra det.
Hon känner folket både på herrgårdar och i statarstugor. Patron Annmari är en adertonårig
herrgårdsflicka, som både tagit studenten och studerat i Oxford, men vars längtan efter ett riktigt
eget hem på landet är så stark, att hon köper ett gammalt förfallet torp att bruka och bebo. Här
berättas nu hur hon med klok omtanke, strävsamt arbete och — inte minst — friskt humör skapar
sig ett vackert och kultiverat hem. En uppseglande kärlekshistoria på slutet skiljer sig
fördelaktigt från dem man ofta finner i flickböcker. En frisk, sund och glad bok. G. L.
Nylund, Martin. Till Kap. Diak. 1931. 127 s. 111. (Pojkboken 1931.)
1: —, inb. 1: 75.
Namnet Nylund äger en god klang, och fast det inte denna gång står Bengt Nylund på
»Pojkboken», är det åtskilligt i den, som erinrar om denne benådade berättare. Martin Nylund bemödar
sig även han att träffa den rätta tidshistoriska miljön — och lyckas. Skildringen av Ostindiska
kompaniet i Göteborg och livet på en av dess långfarare är förträfflig. I senare delen av boken
hopa sig äventyren i en något omotiverad mängd, vilket de unga läsarna dock ej torde ha något
att invända emot. Språket är som alltid i en Nylunds bok vårdat och livfullt. Nth. J.
Pantlejew, L. Petjka och klockan. [Övs. fr. ry.] Holmstr. 1931. 89 s.
111. Inb. 1: 75.
Petjka är ett av de bekanta hemlösa, förvildade ryska barnen, 11 år gammal. Efter en del
stölder har han hamnat i fängelset, och där stjäl han en guldklocka från en medfånge. Men därefter
blir han upptagen i en av sovjets utomordentliga uppfostringsanstalter, med den verkan att han
på sista sidan lämnar tillbaka klockan och småningom utvecklar sig till en förträfflig medborgare.
Att ett vanartigt barn, rätt omhändertaget, kan bli en bra människa är ett gammalt ämne i den
västerländska barnlitteraturen, och det finns åtskilliga väl berättade böcker av den sorten. Reklam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
