Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI).
Magnusson, Gustaf. En konstnärs väg ... A. B. 1931. 249 s. Le.
4=75-
En talangfullt skriven självbiografi, som rymmer på mycket av intresse för studiet av modern
svensk konst och konstnärspsykologi. A. L.
Midling, Oscar. Midling, Änna. Från två fosterland. 1856—1931. Nst.
1931. 240 s. 111., portr. Lb. 6: 25.
Författarinnans man, död 1910, intog en framskjuten plats inom norsk och svensk
trävaruindustri. Skildringen håller sig emellertid huvudsakligen inom familjelivets område. B. M.
Mussolini, Benito. Min krigsdagbok. Med inledn, av Egon Cesare Corti.
Övs. fr. ty. av Greta Tiselius. Nst. 1930. 253 s. Lb. 4: 75.
Mussolinis »Min krigsdagbok» har sin egentliga betydelse i förf:s person. Den man som för
pennan är dock ännu icke den fascistiske ledaren, »il duce»; det är den socialistiske interventisten,
som brutit med sitt parti, predikat »det heliga kriget» och nu som frontsoldat vid Isonzo och bland
klipphålorna i Karst beseglar allvaret i sin aktivistiska agitation. Själva dagboken, som med vissa
avbrott sträcker sig från sept. 1915 fram till mars 1917— det sista av M:s egen hand är skrivet på
ett fältlasarett, sedan förf:s krigarbana våldsamt stäckts vid en bombkastarexplosion i det egna
lägret — ger ögonblicksbilder från ställnings- och »väderleks»-kriget på den italienska fronten;
någon sammanhängande krigsskildring är den icke och ger sig ej heller sken av att vara. Den är
hållen i en kort, knapp, nästan avhuggen stil, »som en dagorder»; även de lyriska inslagen ha denna
lakoniska, halvt fragmentariska karaktär. I stort sett synas anteckningarna återgivna i sin
ursprungliga form; möjligen kan man vara benägen att i vissa partier — citaten från Mazzini, s. 161 o. följ.,
etc. — spåra en viss bearbetning med syftning på senare inträdda förhållanden (bokens italienska
original utkom år 1923, sålunda kort efter den fascistiska regimens genombrott). A. B. C.
Strindberg, August. Mortensen, Johan. Strindberg som jag minnes honom.
Fri. 1931. 104 s. Portr. Le. 2: 75.
Professor Mortensens bok handlar huvudsakligen om Strindbergs Lundatid på 1890-talet,.
diktarens sjuka tid, och det är därför inte underligt, om de bisarra dragen hos honom framträda
starkast i bilden. Inom sitt begränsade område ger den lilla skriften ett beaktansvärt bidrag till
Strindbergslitteraturen. B. M.
Söderblom, Nathan. Andræ, Tor. Nathan Söderblom. Lb. 1931. 2>33
s-111., portr. Le. 6: 50, inb. 8: 25.
Detta är den hittills förnämligaste biografien över den bortgångne ärkebiskopen.
Framställningen, som vilar på en mängd otryckt material, är subjektivt, stundom kanske väl subjektivt färgad
men har samtidigt — kanske just därigenom — blivit till ett levande och gripande konstverk.
Hg Pl.
—— Nathan Söderblom in memoriam. Av Tor Andræ, Gustaf Aulén,
Manfred Björkquist [m. fl.]. Under red. av Nils Karlström. Diak. 1931. 458 s. + 10 pl.
III., portr., litt. Le. 9: 75, inb. 11: 50.
Detta vackra och sakligt innehållsrika samlingsverk karakteriseras träffande av biskop Billing
i dennes förord som »en serie typiska närbilder . . . starkt subjektivt färgade, väl knappast inbördes
helt samstämmiga», avsedda att »fånga bilden av honom själv mitt i sitt verk, just sådan den tedde
sig för oss, medan han ännu själv gick och stod ibland oss». För biblioteken är detta arbete särskilt
värdefullt på grund av den utförliga men dock icke fullständiga bibliografien över
Söderblomsförfattarskap. Hg Pl.
–––Neander, Herman. Med Nathan Söderblom. Krigsfåogevärd och
ekumenisk gärning. W. & W. 1932. 136 s. + 16 pl. 111., portr. Le. 5: —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
