Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINEHAMNS STADSBIBLIOTEK.
17
Ett par år efter sockenbibliotekets öppnande ådagalade Carl August
Adlersparre på Gustaf svik, en son till revolutionshjälten och excellensen Georg
Adlersparre, sitt intresse för sin hembygd genom att donera sin boksamling,
omkring 2,000 band, och dessutom en del konstverk till Kristinehamns och
Varnums församlingar. Med donationen var förenat det villkoret, att
boksamlingen skulle hållas tillgänglig för allmänheten i en passande lokal. Man
tycker ju att intet skulle ha varit naturligare för församlingarna än att
exploatera denna vackra och framförallt intressanta donation gemensamt med
sockenbiblioteket, men det blev aldrig fallet. Man sökte i stället till en början
ordna lokalfrågan på annat sätt, och när man i det långa loppet inte lyckades
härmed hamnade slutligen den adlersparreska donationen hos Värmlands
fornminnesförening i Karlstad. Härmed hade den givetvis gått förlorad för
befolkningen i Kristinehamn och Varnum.
Sockenbiblioteket fortsatte emellertid under blygsamma former sin
verksamhet och tillväxte så småningom även om det skedde i långsamt tempo. År
1900 fick biblioteket införliva med boksamlingen Kristinehamns
Arbetarförenings bibliotek, men det är också allt, som biblioteket fått mottaga i den
vägen. Under något av åren omkring sekelskiftet ändrades bibliotekets namn till
Kristinehamns stadsbibliotek.
Under åtskilliga årtionden och intill år 1930 var bibliotekets verksamhet
förlagd till en skolsal i den s. k. Källgårdsskolan i staden. Lokaliteterna
möjliggjorde givetvis intet som helst kvalificerat biblioteksarbete. Man hade fyra
skåp till sitt förfogande och därtill ett par bord, som fingo tjäna till
utlåningsdisk, det var allt. Under det sista tiotalet år, som verksamheten bedrevs här,
användes lokalen även till undervisning i kvinnlig slöjd, vadan interiören —
med tjogtalet symaskiner uppradade efter väggarna — precis inte var
tilltalande. På grund av de omständigheter, som sålunda voro rådande, hölls
biblioteket också öppet allenast två kvällar i veckan.
Bibliotekets skötsel var under denna tid lagd i händerna på en
biblioteksnämnd, som tillsattes av stadsfullmäktige. Även bibliotekarien valdes årligen
av stadsfullmäktige. Självfallet underlät icke biblioteksnämnden att framhålla
behovet av ändamålsenligare lokaler. Den frågan var emellertid mycket svår
att lösa, enär staden icke disponerade någon för ändamålet lämplig fastighet
och det ansågs olämpligt att hyra lokal.
Med år 1929 inträdde emellertid frågan i ett nytt läge. Detta år förvärvade
nämligen staden en centralt belägen fastighet, vilken inköptes enär det ansågs
att den på grund av såväl läge som av kulturhistoriska skäl- borde bevaras
åt-staden.
Samtidigt härmed reviderade ju statsmakterna grunderna för det statliga
understödjandet av folkbiblioteksväsendet och dessa båda omständigheter
resulterade uti, att stadsfullmäktige med mycket stor beredvillighet gingo med på
att ordna bibliotekets lokalfråga.
I den förutnämnda fastigheten uppläts sålunda halva övre våningen åt
stadsbiblioteket och medel anslogs till lokalernas inredning. Samtidigt
restaurerades för övrigt hela fastigheten och försågs bl. a. med centraluppvärmning.
Härigenom erhöll bibliotekets lokalfråga en synnerligen lycklig lösning. Den
fastighet, som togs i anspråk, är ett gammalt borgarhus med anor från de
värmländska brukspatronernas och vågmästarnas tid. Fastighetens inre var
efter sin tids. sed synnerligen rymligt tilltaget och det bjöd icke på stora
svårigheter att ordna om lokalerna, så att dessa blevo rätt så ändamålsenliga för
2—330245. Biblioteksbladet 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
