Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 F. SPRÅKVETENSKAP. G. LITTERATURVETENSKAP.
Kræmer, Vera v[on]. I nöd och lust. Alla experiment till trots. W. & W.
1932. 119 s. Dg. 3: 50.
Titeln är ett program i äktenskapsfrågan: det bör vara allvar och mening med vigsellöftets
»i nöd och lust». Förf. är ingen taleman för reaktionen; hon söker på andra sidan om vad som anses
»modernt», allvarligt och djupt personligt finna ut, vad äktenskapet närmast från kvinnans synpynkt
betyder, vad det kräver och ger. B. M.
F. Språkvetenskap.
Risberg, Bernhard. Den svenska versens teori. D. 1. 2 fulist.
omarb-uppl. Nst. (Sv. bokförl.) i distr. 1932. 4:0. 190 s. Litt. Fä. 7: —
1. De prosodiska grundfrågorna. Tonhöjd, tonvikt och uttalstid i språket.
Ett grundligt arbete, rikt på fina iakttagelser och vittnande om förf:s stora lärdom, men av
sådan art att det svårligen kan påräkna intresse utanför fackmännens krets. P. H.
Sahlgren, Jöran. Vad våra ortnamn berätta. A. B. 1932. 73 s. Litt.
Oreg. (Verd. småskr. 351.) Fe. 0:85.
En samling intressanta och vederhäftiga uppsatser av vårt lands erkänt främste
ortnamnsforskare. Rik på friska uppslag och nya synpunkter. På slutet litteraturförteckning och
ortnamnsregister. P. H.
G. Litteraturvetenskap.
Alving, Hjalmar. Svensk litteraturhistoria. 2, 3. A. B. (Sv. bokförl.) 1931,
32. Litt. Gms. PSreg. Ge. 2: —, 3: 50.
2. Sjuttonhundratalet.
3. Adertonhundratalet.
Denna för användning på gymnasialstadiet avsedda lärobok i den svenska litteraturhistorien,
vars första del omnämnts i Bibl.-bl. (1930 s. 20), visar sig också i sin fortsättning som ett
ypperligt verk i sin art. Framställningen är fyllig, utan att vara alltför vidlyftig, synpunkterna visa
full förtrogenhet med den moderna forskningen, och sammanhanget i den litterära utvecklingen
framträder med önskvärd tydlighet. Här och där kunde man kanske sett en enskildhet ändrad
(så t. ex. har fru Lenngrens diktning vida mera av aktualitet och tidsstämning än man i
allmänhet trott; Tegnérs själssjukdom gör sig märkbar redan mycket tidigt under hans levnad och
återvänder periodiskt ända till den stora katastrofen; Chronschoughs memoarer är en roande
kuriositet men knappast »ett av den svenska litteraturens fullödigaste mästerverk»); men detta
betyder föga med hänsyn till bokens stora värde. O. W—n.
Collinder, Björn. Finsk prosadiktning. A. B. 1932. 57 s. (Verd. småskr.
355.) Gua. 0:85.
En välbehövlig liten översikt över den finskspråkiga prosalitteraturen från Kivi till Sillanpää
med en inledande framställning av den finska nationalkänslans framväxande och
Kalevaladiktningen. En fortsättning om den nyaste litteraturen utlovas. Man avvaktar med intresse
behandlingen av den yngsta, högeligen livskraftiga författargenerationen. Författaren är filolog, ej
litteraturhistoriker, och hans värderingar förefalla nog ibland lite osäkra och slumpartade. Den
oerhört höga uppskattningen av Joel Lehtonen kommer förmodligen att väcka förvåning i Finland.
Att Det fromma eländet betecknas som Sillanpääs största verk trots Silja, vill man i alla händelser
hälsa med tillfredsställelse. Stilen är livfull och personlig men störs här och var av en i anmälarens
tycke något konstlad purism (»förstafton» för premiär). S. R—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
