- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Adertonde årgången. 1933 /
49

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN GALSWORTHY.

49

förklarar han: »Min klasskänsla har räddat mig; den har triumferat över mina
mest primitiva instinkter.»

Romanen »Aristokrater» (»The patrician», 1911) för oss till de högsta
engelska samhällslagren. Och återigen är det kärleken som söker genombryta
klassinstinktens murar. Släkten Caradoc har under århundraden tillhört de
ledande, de styrande i England. Och begäret att härska har blivit dess
religion, för vilket det personliga lyckokravet alltid måste vika. Personifikationen
av denna familjeprincip är den gamla lady Casterley, liten, spröd, men oböjlig
i sin tro på släktens härskarkallelse. Det är också hon som med fast hand
återför de bägge barnbarnen, lord Miltoun och lady Barbara, till
familjepliktens väg, då de frestats förena sina öden med tvenne människors ur en socialt
lägre värld. Lord Miltoun, som står i begrepp att offra sitt statsmannakall
för sin kärlek, inser slutligen under familjemedlemmarnas påtryckningar, att
för honom är hans karriär allt, att avståendet från den offentliga
maktställning, som tillkommer honom, snarare förr än senare skall döda hans nu så
passionerade kärlek. Och han resignerar. Och lady Barbara ingår ett
konvenansäktenskap med en social jämlike.

Även i »Familjen Freeland» (»The Freelands», 1915), som i likhet med
»Herrgården» spelar i godsägarmiljö och återigen, liksom »Broderskap»,
ställer tvenne samhällsskikt i kontrast mot varandra men främst kritiskt belyser
de jordägandes tyranni mot sina underlydande, även där skildras ett försök
till uppror inom den egna klassen, ett upprorsförsök som vanlig influerat av
kärleken.

I sina senaste arbeten, »En flicka väntar» (»Maid in waiting», 1931) och
än mer dess fortsättning »Blommande vildmark» (»Flowering wilderness»,
1932), har Galsworthy vidgat sitt gamla problem: den personliga friheten
kontra släkttraditionen till att gälla individens förhållande till nationen, rasen.
»En flicka väntar» berättar, hur den unge adlige officeren Hubert Cherrell,
som under en expedition i Bolivia i självförsvar nedskjutit en halvindian, av
expeditionens ledare beskyllts för pliktförgätenhet och grymhet och utpekats
som den egentliga orsaken till företagets misslyckande, vid hemkomsten till
England under opinionens tryck hotas med vanärande avsked ur armén, ja,
utlämnande till Bolivia — en säker död. Hans syster Dinny söker med
anlitande av familjens inflytelserika förbindelser rädda honom. Men först då
inrikesministern övertygats om att det ej gäller enbart en individuell utan en
hela landets och nationens affär, lyckas hon.

I »Blommande vildmark» är det Dinny Cherrells kärlekshistoria med
skalden Wilfrid Desert som skildras. Desert har under sin vistelse i
anglo-egyp-tiska Sudan tvingats övergå till muhammedanismen. När detta blir känt i
London, utsättes han för hätska angrepp. Man anser, att hans troskapitulation
framför revolvermynningen skadat orientalens uppfattning om engelsmannen,
att han varit en feg usling, som genom sitt handlingssätt rubbat Österns tro
på engelsmannen »som en man, som håller sitt ord och aldrig sviker de sina».
Trots familjemedlemmarnas påtryckningar och trots att Desert har alla
utsikter att bli ’utstött ur sin samhällskrets, håller Dinny fast vid honom. För
honom har emellertid det alltuppslukande blivit hans eget gnagande tvivel på
det berättigade i hans handling. Har han kanske verkligen svikit sin egen
ras och dess krav på honom? Har han kanske handlat av feghet? Och dessa
tvivel bli honom slutligen övermäktiga. Och han lämnar desperat sin älskade,
sitt land, sin ras för att leva en parias liv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1933/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free