Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSNOTISER.
55
BOKNOTISER.
En enhetlig upplaga av Axel Lundegårds skrifter har börjat utgivas av Bonniers förlag.
Hittills föreligger en första serie om 4 band, omfattande novellsamlingen I gryningen och
romanerna Röde prinsen, Moüche och Titania.
Jack Londons arbeten utkomma numera i en enhetlig upplaga, häftad och inbunden, på
B. Wahlströms bokförlag. Hittills föreligga 15 volymer.
Den av Radiotjänst utgivna publikationen Röster i radio har från och med detta års början
omvandlats till en tidskrift, avsedd att utgivas i 12 häften om året. Därigenom blif det —
för att citera programuttalandet — »Radiotjänst möjligt att till lyssnarna lämna meddelanden
och förhandsorienteringar också för sådana programpunkter av aktuellt intresse, som planeras
på kortare sikt, liksom att överhuvudtaget ge lyssnarna nyare och färskare notiser från rundradions
värld.» Givetvis bör Röster i radio, vars pris vid prenumeration för helår är kr. 3:50,
anskaffas av alla bibliotek med läsrum.
En ny bokserie, Dikt och prosa, har börjat utgivas av Ringförlaget i Stockholm. Hittills
ha utkommit 6 av dessa små billiga och trevligt utstyrda volymer, innehållande urval av
Fredmans sånger och andra Bellmansdikter; Gorkijs biografi över Tolstoj; C. F. Meyer,
Konungens page; S. Zweig, Ödestimmar samt F. Timmermans, De heliga tre konungarnas triptykon.
Några kommentarer till biblioteksmatrikeln. Genom den av Sveriges allmänna
biblioteksförening utgivna biblioteksmatrikeln, som recenseras på annat ställe i detta häfte, har
det för första gången blivit möjligt att få en samlad bild av sammansättningen av den svenska
bibliotekariekåren vid de större oeh medelstora biblioteken. Några kommentarer till densamma
kunna därför vara på sin plats.
Matrikeln upptar inalles 345 personer. Av dessa falla på de fyra största vetenskapliga
biblioteken (Kungl, biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala oeh Lund samt Göteborgs
stadsbibliotek) 108, på folkbiblioteksväsendet 188 och på övriga bibliotek (stifts- och
landsbibliotek, specialbibliotek) 49.
Vad de fyra stora vetenskapliga biblioteken angår tillhöra 77 av de upptagna
bibliotekarie-eller amanuensgrad, 31 bitTädesgrad. Bibliotekarier och amanuenser ha så gott som undantagslöst
doktorsgrad (28, därav 27 fil. d:r, 1 teol. d:r samt fil. kand.) eller licentiatexamen (37, därav 36
fil. lic, i teol. lic.) eller kandidatexamen i två fakulteter (2, båda i filosofiska och teologiska
fakulteten), några få filosofie kandidat- eller magisterexamen (9) eller studentexamen (1). De
i olika biträdesgrader anställda ha mera sällan akademisk examen (4 fil. känd.- eller
mag.-examen), oftare studentexamen (7) eller högre lärarinneexamen (1), men i över halva antalet
fall (19) lägre examen, i regel 8-klassig flickskola. — 4 av de i biträdesgrad anställda ha
genomgått av Skolöverstyrelsen anordnade längre bibliotekskurser. — Personalen i
bibliotekarie-eller amanuensgrad är övervägande manlig (65 män, 12 kvinnor), biträdeskåren så gott som
helt kvinnlig (3 män, 28 kvinnor).
Av de till folkbiblioteksväsendet hörande ha 145 biblioteksarbetet som huvudsyssla, 43
som bisyssla. Av den förra kategorien tillhöra 63 Stockholms stadsbibliotek, 30 Dicksonska
folkbiblioteket samt övriga folkbibliotek i Göteborg samt Malmö stadsbibliotek, 44 andra
bibliotek, 8 bibliotekskonsulenterna. Av dessa 145 ha 67 genomgått av Skolöverstyrelsen
anordnade 5-månaderskurser för utbildning av personal för dylika bibliotek och flertalet av
de övriga kortare av Skolöverstyrelsen anordnade kurser för i hithörande bibliotek ledan
anställd personal, ej så få ha därjämte provtjänstgöring vid vetenskapligt bibliotek. Klart är att
förhållandet gestaltar sig väsentligt olika för personal anställd före och efter det att längre
bibliotekskurser börjat ordnas. Fr. o. m. 1926 ha i folkbibliotek anställts 61 personer med
biblioteksarbete som huvudsyssla, och av dessa ha inemot 9/10 genomgått längre bibliotekskurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
