- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Adertonde årgången. 1933 /
93

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN GALSWORTHY.

93

grad, vill Galsworthy emellertid ge något mer än det individuella
händelseförloppet, vill skänka ett slags tvärsnitt genom den engelska samhällskroppen.
Liksom han i »Forsytesagan» sökte ge en bild av det viktorianska tidsskedet,
»dess mognande, avtagande och förfall», söker han här teckna den moderna
tiden med dess omvärdering av alla värden, inte minst av det som varit
For-sytarnas religion — egendomsrätten, med dess hänsynslösa livshunger och
frihetssträvan bort från gamla traditioner, morallagar och sedvänjor. Och som
nämnts ställer han, med sin skarpa blick för kontrastering, dessa bägge
tidsåldrar mot varandra. Representanten för den gångna viktorianismen är
Soames, och det är till en avsevärd del genom hans starkt kritiska ögon vi se
nutiden.

Med sin förkärlek för symboler ser Galsworthy en typisk bild av nutidens
mentalitet i den målning Soames skänkt Fleur av en vit apa, som äter några
frukter och slänger de tomma skalen ifrån sig. »Den moderna tiden avslöjad»,
säger Soames, den tid alltså, som njuter av vad fädrens trägna strävanden
samlat och kastar det övriga åt sidan.

Under årens gång och arbetet på Forsytekrönikan har Galsworthys syn på
Soames och den period och livsåskådning denne företräder gradvis förändrats.
Han har alltid, trots de satiriska utfallen, haft inte så litet till övers för
For-sy tarnas låt vara begränsade men rakryggade, helgjutna, pliktmedvetna
personligheter. För Soames, som i eminent grad äger släktens minst tilltalande
egenskaper, hänsynslös egoism och brutalitet, har hans känsla — åtminstone
i »Förmöget folk» — närmast varit antipati. Men i den värld av principlös
lössläppthet, bullrande framfusighet och alltomfattande skepticism, som
nutidens åtminstone högre klasser äro för Galsworthy, blir Soames’ solida,
genomhederliga personlighet en värdefull faktor att räkna med. Det är dock att
märka, att Soames’ karaktär undergått en — åtminstone för Galsworthy —
betydelsefull förändring. Han har lärt av ödets slag. Den brutala
äganderättsmänniska som, då hans andra hustru skall föda honom ett barn och han
av läkaren underrättas, att endera modern eller barnet troligen måste dö,
väljer barnet för att tillfredsställa sin egoistiska längtan efter en arvinge, är
dock en annan än den man, som storsint offrar det egna livet för sitt barn.

Galsworthys uppfattning av den moderna tiden är dock inte ensidigt
kritisk. Hans objektivitet och optimistiska humanitet förneka sig inte. Vid
sidan av Fleur och hennes umgängeskrets med deras hysteriska modernitetsjäkt,
nöjeshunger och inkonventionella, s. k. »fria» moral, för vilken kärleken är
njutningslystnad, inte djup lidelse, ställer han några representanter för det
värdefulla i nutidens livsåskådning. Framför allt Michael Mont, Fleurs man.
Han är god, öppenhjärtig och lojal, med en syrlig humor som räddat inte
blott hans äktenskap med Fleur utan även hans egen syn på tillvaron, en man
som världskriget — liksom fallet är med flertalet av hans jämnåriga —
berövat tron på gamla livsnormer, moralbegrepp och fastslagna principer och gjort
skeptisk mot allt och alla, inte minst mot egen människokärlek och egna
filantropiska strävanden. Hans försvar för nutidens cyniska, frigjorda
människotyp mot Soames’ pessimism, att den äger »frejdighet», mod att se saker och
ting såsom de verkligen äro utan forna tiders hyckleri och förljugna
romantik, mod att trots smuts och nöd och sorg älska livet endast för dess egen
skull —■■ det försvaret är talat ut ur Galsworthys egen övertygelse. Så ändar
Galsworthys kritik av den moderna tiden med en hoppfull blick in i
framtiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1933/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free