Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
BERTIL ÅKERMAN.
Äro Galsworthys romaner aristokratiska till sitt ämne, så till vida som de
spela i de högre engelska samhällskretsarna, ehuru ofta med inblickar i
mindre lyckligt lottade sociala skikt som röja förståelsefull insikt och varm
medkänsla, äro de även aristokratiska till formen, om man därmed menar
förfining, granntyckthet visavi uttrycksmedlen, en viss skygghet för att skildra den
intimare samvaron människor emellan, men kanske även en viss blekhet, litet
för långt driven måttfullhet, monotoni. Hans arbeten göra ofta intryck av
pastellmålningar, litet bleka i färgen men med utsökta nyanser. Redans hans
språk visar det fulländades harmoni med sin logiska skärpa, sitt utsökta men
aldrig konstlade ordval, sina färgrika, slående men aldrig överlastade bilder.
Hans stil kan skifta mellan referatets torraste vardagsprosa och de upprörda
lidelsernas, de hänförda naturskildringarnas högstämda lyrik. Hans förmåga
att återge olika samhällsklassers, skilda tiders, speciella kotteriers eller
enskilda individers säregna språk är virtuosmässig. Lägg märke till hur hans
äldre arbeten med deras teckningar av den viktorianska perioden språkligt
skilja sig från de moderna tidsskildringarna med deras snabbare rytm,
abruptare avbrott, ilsnabba associationer! Och ändå bär varje sida i hans verk
hans personliga signum.
Galsworthy är även antydningens mästare, det outsagdas tolkare som få.
Bakom, under de ord som uttalas i ett refererat vardagssamtal flyter en ström
av andra tankar och känslor, ofta med lidelsens högre färg över sig. Över
huvud har han en otvetydig förkärlek för den indirekta skildringsmetoden.
Ofta undviker han att själv framträda som berättare, iakttagare. Det mesta
eller åtminstone det viktigaste i hans romaner förtäljes av personer som själva
spela med i handlingen. Inte blott naturen ses genom de diktade gestalternas
ögon, även de olika situationerna reflekteras i skilda uppfattningar, och
människorna få ömsesidigt belysa varandra genom sina tankar och uttalanden.
Härigenom få såväl hans händelseframställning som framför allt hans
psykologiska människoskildring en osedvanligt polyfon karaktär.
Galsworthy är otvivelaktigt en av den moderna engelska prosans främsta
naturskildrare eller rättare naturstämningsskildrare. Det är nämligen inte så
mycket landskapet eller London som han — i naturalistiskt maner —
detaljerat skildrar, som fastmer olika stämningar hos naturen och storstaden. Hos
honom är sammansmältningen mellan de diktade gestalternas själsliv och den
omgivande naturen ofta fullständig. Naturen speglar människornas känslor. I
ögonblick av upprörd lidelse och sorg, då döden nalkas eller då lyckan svinner,
ty sig hans människor till en natur som är stämd i samklang med deras
sinnesbeskaffenhet.
Störst är dock Galsworthy som psykolog. Hans människogalleri är
förbluffande rikt och hans kännedom om de mest olikartade individer av skilda
samhällsställningar, yrken, åldrar, kön och nationaliteter ingående och djup.
Stundom är dock hans människoteckning starkt typiserad, hans gestalter inte blott
enskilda individer utan även mönsterrepresentanter för en viss samhällsklass,
en viss tidsperiod o. s. v. Med förkärlek dröjer han vid aristokratiska, själsligt
förfinade människor. Hans manliga gestalter i första planet äro ofta litet
veka drömmarnaturer, känsliga, starkt rättänkande, med utpräglat sinne för
naturens, för livets skönhet, men utan starkare viljeliv, utan lust eller förmåga
att omforma sin tillvaro, inte mycket handlingskraftiga. Och hans
hjältinnor-— och kvinnopsykolog är Galsworthy par préférence — de kvinnogestalter,
som i särskilt hög grad ha hans hjärta, äro ofta skygga, stolta, passiva att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
