Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN GALSWORTHY.
97
fört i Stockholm samma år under titeln »Vi och de våra») en ännu mer
objektiv utformning.
På en engelsk herrgård begår en av gästerna en stöld. Den bestulne, en
jude, rik, elegant men dock en parveny i denna engelska societet, håller på att
lagen skall ha sin gång och ser i värdfolkets förtrytelse över de misstankar
han riktar mot en av gästerna och de övriga gästernas klassinstinktiva
benägenhet att ställa sig på den utpekades sida utslag av antisemitism. Tjuven, en
äventyrslysten ung man, vars heta, oroliga blod bär skulden till hans brott
men också satt honom i stånd att under det gångna världskriget visa
sannskyldigt hjältemod, löser visserligen den individuella, personliga konflikten och
begår självmord, men dramats allmänna grundproblem: motsättningen mellan
objektivt rättsmedvetande och mer subjektiv solidaritetskänsla gentemot den
egna samhällsklassen, den motsättningen, det problemet låter Galsworthy stå
olöst kvar.
Även i hans skådespel »Escape» (1926), som i nio episoder skildrar en
fånges flykt ur fängelset och de människor han härunder råkar samman med,
återvänder denna klassinstinktiva samhörighetskänsla men mest som
övervunnen av mänskligt medlidande.
Galsworthys arbeten äro starkt intellektuella, fyllda av idéer. Men som den
stora konstnär han var, förstod han att sammangjuta tankeinnehållet med
fabeln och den psykologiska människoframställningen. Men hans arbeten äro
också fyllda av mild ironi och varm känsla, utsökt artistiska och på samma
gång av en djup humanism. Liksom han själv var en cerebral samhällskritiker
och samtidigt en skönhetsdyrkande känslomänniska, är hans diktning en
blandning av fotografisk verklighetstrohet, socialetiskt patos och lyriskt-musikaliskt
sentiment.
8—330245. Biblioteksbladet 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
