Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. HISTORIA.
IO7
[Gustaf Adolf, sv. kronprins.] Arkeologiska studier tillägnade H. K. H.
Kronprins Gustaf Adolf. Utg. av Svenska fornminnesföreningen. Nst. 1932. 4:0.
398 s. 111., portr., kart., litt. J. 20: —, inb. 25: —.
I detta förnämliga arbete hava ett 30-tal svenska vetenskapsmän inom arkeologien och
närgränsande vetenskaper framlagt resultat och rön av sin forskning. Flertalet uppsatser falla inom ramen
av nordisk kulturhistoria, men den starkt expansiva karaktär, som f. n. kännetecknar svensk
arkeologisk forskning, kommer även till uttryck i ämnesomfattningen. Om det rika och växlande
innehållet kan här endast göras en antydan. Inom nordisk stenålder avhandlas en nyupptäckt mycket
primitiv kultur på vår västkust med vissa redskapslikheter med den israndsbetonade
Aurignacien-kulturen i Mellaneuropa, genom vilken de äldsta spåren av mänsklig bosättning i västra Sverige
flyttas tillbaka till den tid, då landisen ännu täckte delar av Västergötland. Nytt och rikt material
av fynd och iakttagelser till kännedomen om megalitkulturens gravskick lämnas i en redogörelse för
en med modern metodik genomförd utgrävning av ett par skånska gånggrifter. En stenristning
vid Himmelstadlund i Östergötland visas tyda på ett traditionssamband mellan i magiskt syfte
anbragta hällristningar och de i samma syfte brukade äldsta runristningarna. För sveaväldets
äldre historia och dess kraftiga expansion under vikingatiden belyses betydelsen av kontinentala
inflytanden. Undersökningar av gotländska kämpagravar ådagalägga, att dessa gårdsanläggningar
tillhöra en inhemsk kultur med rötter i förromersk järnålder. Ett gravfält vid Husby i Vagnhärad,
tillhörande tiden 600—800-talet, sammanställes med Snorres uppgift om Bröt-Anunds upprättande
av kungsgårdar. Förhållandet mellan lapparna och deras grannar under tidig medeltid belyses av
märkliga fynd å lapska offerplatser. Den tidigt kristna gravvårdstyp, som är känd under namn av
Eskilstunamonument, uppvisas vara särskilt vanlig i Östergötland och där tillhöra senare hälften
av 1000-talet, tiden för kristendomens första konsolidering i detta landskap. En egendomlig typ av
krigarrustning, sammanfogad av små järnlameller, från Korsbetningen utanför Visby ledes tillbaka
till Centralasiens ryttarfolk, från vilka den förmedlats till Europa och till Östasien. Medeltida och
senare byggnader och byggnadskonstruktioner behandlas i flera uppsatser. Bland insatser inom
främmande länder må nämnas en beskrivning av palatset på Vuoni på Cypern, en redogörelse för
utgrävningarna å mikrolitstationen vid Abu Ghalib i nedre Egypten samt en på gravfynd grundad
skildring av västsibirisk kultur för 1000 år sedan. K. E. S—m.
K. Historia.
Ahlberg, Alf. Spelet om svart och rött. Arbetarrörelsen och fascismen i
Italien. N. o. k. 1933. 166 s. Litt. Kid. (33004) 3: 90, inb. 5: 50.
Fascismens genombrott i Italien har fått ökad aktualitet genom den parallell, som den senaste
tidens händelser i Tyskland innebära. Ahlbergs bok sysslar ej med fascismens samhällsåskådning —
denna har varit föremål för en undersökning av Tingsten (se Bibl.-bl. 1931 s. 336) — utan med den
politiska händelsekedja, som ledde till den nuvarande regimens fulla seger, åren 1919—25. Boken,
som ger ett brett utrymme åt arbetarrörelsens förhållanden under den kritiska perioden, utmynnar
framför allt i en ytterligt skarp vidräkning med Mussolinis och fascismens metoder. Samtidigt
inskärper den emellertid med eftertryck, att den italienska demokratien föll på grund av sin egen
bristande mognad, manifesterad genom »de liberala regeringarnas slapphet, ja ’välvilliga neutralitet’
mot fascismen och socialisternas doktrinära ovilja att lämna sitt stöd åt den borgerliga staten».
En läsvärd och en välskriven bok. K. T.
Klein, Ernst. Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid.
D. 2. N. rotogravyr 1932. 4:0. Sid. 225—448. 111. Kc. Inb. 14:—.
Med denna andra del, behandlande nyare tidens svenska kulturhistoria, föreligger Kleins arbete
(vars första del behandlats i Bibl.-bl. 1932 s. 243), komplett. Så många bibliotek som anse sig ha råd,
såväl folk- som skolbibliotek, böra införliva denna utomordentligt instruktiva och läsbara bok med
sina samlingar. K. T.
Moneta. Meddelanden från Skånes numismatiska förening. 1:1. Lindströms
bokh., Lund 1932. Kv(p). Pris pr häfte 3:—. (För bibl. vid subskr. hos
utg. 50 % rabatt.)
»Moneta» är namnet på en ny, i tvångsfria häften utkommande publikation med på en gång
populärt och vetenskapligt program, i det den är avsedd att meddela dels allmänna populära artiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
